Ett nytt batteri uppges kunna laddas 30 000 gånger och hålla i 30 år. Affärsidén vilar på att någon betalar varje gång det sker, och i Sverige har den betalningen fallit med 95 procent på fyra år.
Nya vattenbatteriet klarar 30 000 cykler i 30 år
Dagens PS har tidigare beskrivit hur batterierna avgör framtiden och Europa ligger sist. Nu har amerikanska EnerVenue öppnat den första storskaliga linjen för sin Aqueous Metal Cell. Det är ett batteri av nickel och vätgas i vattenbaserad elektrolyt.
Den kemin drev bland annat på utvecklingen av Hubbleteleskopet och rymdstationen ISS i decennier. Cellen ska klara 30 000 laddcykler, tre om dagen i 30 år, utan att byggas på, rapporterar Interesting Engineering.
Fabriken ligger i Changzhou i Kina, trots att bolaget är amerikanskt, och den första etappen klarar 250 megawattimmar om året, enligt bolagets egna uppgifter. Första kommersiella ordern är 26 containrar på 11 megawattimmar till en olje- och gasproducent i norra Kina, skriver Best Magazine. Det är drygt fyra procent av årsvolymen.
Sex procentenheter sämre verkningsgrad
Att hålla så länge kostar i verkningsgrad. I en modellering från konsultbolaget Storlytics 2023 låg EnerVenues system på 90,0 procent mot 96,1 för ett litiumjärnfosfatsystem. Dock behöll det 93,2 procent av kapaciteten efter 20 år, medan litiumbanken behövde byggas på tre gånger, skriver Solar Builder.
I ett rack på 150 kilowattimmar, bolagets standardenhet, blir de sex procentenheterna omkring 10 000 förlorade kilowattimmar om året, enligt Dagens PS beräkning.
Förlusten spelar liten roll så länge batteriet får betalt för att stå redo. Det är den betalningsviljan som har störtdykt i Sverige.
I Sverige har ersättningen rasat 95 procent
Priset på snabb frekvensreglering, FCR-D, alltså betalningen för att hålla effekt i beredskap, låg 2022 tidvis på 60 till 80 euro per megawattimme och var i våras nere på 3 till 4 euro, uppger Svenska kraftnät för Tidningen Energi.
Det innebär i svenska kronor runt 680 till 900 kronor ned till 34 till 45 kronor. Ett fall på över 95 procent, från högsta toppen till lägsta botten enligt Dagens PS beräkning.
Orsaken är främst nya batterilager. Omkring 1 200 megawatt är förkvalificerade, i praktiken hela den svenska flottan på 1,2 gigawatt, nära fem procent av topplasten, skriver Realtid.
PS analys
Tekniken är inte längre det som avgör en batteriinvestering i Sverige, utan det är priset som bestämmer nu. En megawattimme i beredskap ger i dag omkring en tjugondel av 2022 års ersättning.
Den som vill bygga liknande batterilager här måste räkna på vad beredskapen betalar under hela livstiden, inte på hur många cykler cellen klarar. När priserna väl vänder upp tillverkas cellerna ändå inte i Europa. Kina kontrollerar 85 procent av marknaden för battericeller och väntas ha 4 370 gigawattimmar 2030, mot Europas 720, enligt vår tidigare genomgång.
Läs även: Påven Leo varnar: ”Maskinernas paradis kan ta över jorden”
