EU vill knyta ihop elnäten och använda svenska flaskhalsintäkter till gemensamma projekt. En reform som kritiseras hårt i Sverige.
EU:s elplan väcker kritik – Sverige kan få högsta notan
Roland Klinga
Uppdaterad: 11 feb. 2026Publicerad: 11 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas närmare samman och att upp till 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt. Förslaget riskerar att ge Sverige den högsta notan i hela unionen, rapporterar Sveriges Radio.
”Det är inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här”, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.
Kritiseras av regeringen
Flaskhalsavgifter uppstår när el produceras i ett av Sveriges fyra elområden och förs över till ett område med högre pris. Pengarna öronmärks till ett särskilt konto.
I slutet av 2024 hade Sverige samlat runt 65 miljarder kronor på kontot, cirka tio miljarder mer än hela den svenska EU-avgiften. Nu kan en stor del av dessa medel komma att användas för att bygga ut elnät i andra EU-länder.
Läs mer: Kritisk sårbarhet upptäckt i Europas elnät – riskerar att slås ut (Dagens PS)
”Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder. Det ska gå till Sverige”, säger hon.
Även Socialdemokraterna kritiserar planerna. Sofie Eriksson, ledamot i EU-parlamentets energiutskott, säger:
”Vi vill använda pengarna mer flexibelt i Sverige till det vi anser är bäst nytta. Då föreslår kommissionen att lägga beslag på dem och göra vad de vill. Det accepterar inte vi”, uppger Expressen.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Fler påtryckningar
Samtidigt pressas Sverige att ansluta sig till EU:s gemensamma balansplattform MARI senast 1 september 2026. Vilket Dagens PS har berättat om.
Plattformen ska möjliggöra handel med stödtjänsten mFRR EAM över nationsgränser för att balansera elproduktionen när väderberoende vind- och solkraft varierar.
Läs mer: Elnät försenar svensk 50-miljarderssatsning (Dagens PS)
Men Svenska kraftnät varnar för risker. Tidigare reformer, som flödesbaserad kapacitetsberäkning och ett nytt automatiserat balanssystem, ledde till extrema obalanspriser, volatilitet och stora merkostnader, särskilt i södra Sverige.
”Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav stora problem”, säger Anna Jäderström på Svenska kraftnät.
Kritiker pekar på att MARI inte är anpassat för nordiska förhållanden, där vattenkraften i norr ofta skapar obalanser i söder.
Industrin varnar för ökade kostnader och minskad konkurrenskraft, medan energihandelsbolag påpekar att många aktörer lockas av prisvolatiliteten snarare än att tillföra fysisk flexibilitet.
Sverige står nu inför en konflikt mellan EU:s ambitioner att stärka unionens elinfrastruktur och behovet av att skydda nationella intressen och elkonsumenternas plånböcker.
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS