Dagens PS

AI och robotar – en tusenårig dröm

Robot
Drömmen om maskinen som ska ta över allt det tunga arbete som samhället kräver – är det drömmen som också kommer få allt att gå i kras? (Bild AI/Anders Værnéus)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 23 mars 2024Publicerad: 23 mars 2024

När AI slog igenom under 2023, var det en mångtusenårig dröm, som via automater och robotar, tog ett stort steg framåt.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Drömmen om att skapa automatiska maskiner som hjälp för människan i vardagen, är en gammal företeelse.

Liksom att fattigdom var grunden för svenskens uppfinningsvilja, torde drömmen om att maskiner skulle göra samhällets slitgöra, ha varit något som trälar, slavar och andra på samhällets botten drömt om där arbetsuppgifter som pyramidbyggen och kanalgrävningar skulle genomföras.

Hur skulle den realiseras?

Vad drömmen bestod av och hur det automatiska skulle kunna skapas, tog det dock lång tid innan människan fick grepp om.

I litteraturen förekom drömmarna dock tidigt. I den grekiska antiken talas det om kung Pygmalions staty Galatea som fick liv av gudinnan Afrodite. Och bildhuggaren Daidalos statyer som kunde öppna ögonen och röra armarna.

Ångkulan räknas som föregångaren till den moderna ångmaskinen.
Herons ångkula som skulle bli förebilden för de långt senare kommande ångmaskinerna. (Bild: WikiCommons)

Men detta var bara skrivna historier. Den första dokumenterade uppfinnaren som verkligen fick saker att röra sig “automatiskt” var Heron från Alexandria.

Hans ångkula blev förebild för den senare så viktiga ångmaskinen men lika viktiga var de vind- och vattendrivna instrument han konstruerade, som kom att bli de första stegen mot automationen.

ANNONS

Senaste nytt

Mekanisk servitris

ANNONS

Driven av litteraturens bild av mekaniska människor, uppfann den arabiske vetenskapsmannen Al-Jazari redan på 1200-talet en mekanisk servitris som kunde hålla upp drycker i koppar.

Mekaniken har används till att göra nytta, men också för att skapa underhållning.
Al-Jazaris vattendrivna orkester som endast skapades för underhållningssyfte. (Bild: Freer Gallery of Art)

Syftet med automatiseringen har hela tiden drivits om en längtan av att maskinen ska ersätta människan och därför har bilden av den automatiska människan gång efter annan återkommit både i realiserad form samt i skrift.

Allt finare teknik

Men parallellt med arbetet med den mekaniska människan, fortsatte ingenjörerna att driva utvecklingen framåt där maskiner, urverk och leksaker blev allt mer tekniskt invecklade – både till nytta och som förstörelse.

Leonardo da Vinci fascinerades självklart också om drömmen om den mekaniska människan. Hans ritning från slutet av 1400-talet på en mekanisk riddare i rustning blev ett avstamp till en ny nivå.

Leonardo da Vincis mekaniska riddare har visat sig fungera i verkligheten.
En modell av Leonardo da Vincis robot med innehållet bredvid. Moderna modeller byggda efter ritningarna, har visat att da Vincis idéer faktiskt fungerade. (Foto: WikiCommons/Erik Möller)

Om hans riddare verkligen byggdes, är idag okänt. Men en senare byggd replika efter ritningen, kunde visa att hans teknik fungerade i verkligheten.

Industriella revolutionen

ANNONS

När den industriella revolutionen så fick fart på 1700-talets slut, så var det med ångmaskinen och Spinning Jenny i centrum. Automatiseringen förde nu människan in i ett nytt tidevarv och maskinerna blev nu en industriell produkt som hjälpte människan att i en allt högre takt producera produkter för en enklare vardag.

Vad hade den industriella revolutionen varit utan Spinning Jenny? Och var det så att denna första mekaniska industri-maskin, var första steget mot AI?
Spinning Jenny, den mekaniska vävstolen som blev symbol för den industriella revolutionen. (Bild: WikiCommons)

Roboten var dock inte glömd. Mekaniska människor hade fortsatt att byggas av ivriga ingenjörer. Begreppet robot, som för övrigt ungefär betyder “tungt, monotont och påtvingat arbete” på slaviska, fick fäste först 1920.

Då skrev den tjeckiske författaren Karel Capeks sin science fiction-pjäs R.U.R. där bokstäverna står för Rossums universalrobotar.

Mer lik människor

Med kunskapens snabba framsteg under industriella revolutionen, skapades allt mer människoliknande och funktionella maskiner som faktiskt mer och mer kunde utföra uppgifter som kunde vara till nytta i vardagen.

Robotarna blev med tiden allt mer lika människan.
På världsutställningen i New York 1939 presenterades roboten Elektro som både kunde röka, tala och blåsa upp ballonger.(Foto;: New York Public Library)

Men samtidigt föddes också rädslan – tänk om roboten blir lika bra på uppgifter som människan? Eller ännu värre – tänk om den blir bättre än människan.

Maskinerna tar över

ANNONS

Science Fiction-filmen Terminator (1984) belyser med all tydlighet vad som kan hända när maskinen blivit medveten om sin egen existens och vill därför utplåna sin skapare och största fiende; människan.

Arnold Schwarzenegger blev historisk på filmduken som människans stora kämpe mot maskinerna. Kanske den kamp vi idag är rädda för ligger framför oss mot AI
I kultfilmen Terminator håller maskinerna på att ta över jorden. Men människan kämpar envist emot. (Bild: IMD)

Skräcken om att maskinerna till slut ska ta över, har med AI:s entré på marknaden, mer än någonsin tidigare aktualiserats.

Tänk om den tusenåriga drömmen om den mekaniska människan, som skulle underlätta vardagen för oss på jorden, till slut tillsammans med AI blir vår undergång?

Lite cyniskt skulle då latmasken ha vunnit sin slutgiltiga seger över klokheten.

En mycket dyrköpt seger.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
pension
Spela klippet

Experten: Så får du högre pension, genom att sänka din lön

Att sänka sin lön för att få en högre pension kan låta bakvänt, men det handlar om smart planering. Felicia Schön är privatekonom på nätbanken Avanza. ”Det finns några mindre välkända knep man kan ta till”, säger hon i videoklippet ovan. MISSA INTE: Äldrefällan: Bankens knep för att komma åt din tjänstepension Så får du […]