Att prata lön har länge varit tabu på svenska arbetsplatser. Men med EU:s nya lönetransparensdirektiv tvingas både chefer och anställda att tänka om.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Att prata lön har länge varit tabu på svenska arbetsplatser. Men med EU:s nya lönetransparensdirektiv tvingas både chefer och anställda att tänka om.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Att prata om lön har länge varit ett känsligt ämne på svenska arbetsplatser. Men med EU:s nya lönetransparensdirektiv är tystnaden på väg att brytas. Enligt Edvard Lundqvist, redaktionschef på Dagens PS, handlar förändringen om mer än nya regler. Det är ett kulturskifte.
”Sverige har ett starkt jämlikhetsarv och Jantelagen sitter djupt. Man vill inte sticka ut eller riskera att framstå som skrytsam genom att berätta vad man tjänar”, säger han.
Just därför blir EU:s direktiv extra omvälvande i Sverige. När reglerna införs kommer arbetsgivare att tvingas visa större öppenhet kring löner. Bland annat måste lönespann anges redan i platsannonser, vilket gör att arbetssökande slipper gissa sig fram.
”Du kommer tydligt se vilket lönespann som gäller för tjänsten. Det förändrar förutsättningarna helt”, säger Lundqvist.
Direktivet innebär också att företag måste kartlägga löner internt och åtgärda osakliga skillnader, särskilt mellan kvinnor och män. Om löneskillnaderna bedöms som för stora räcker det inte längre att konstatera dem. Arbetsgivaren blir skyldig att agera.
För löntagarna är vinsterna tydliga. Ökad insyn ger starkare förhandlingsläge och kan förändra hur löner diskuteras på svenska arbetsplatser.
”Vi löntagare har mycket att vinna på det här. Det kan normalisera samtalet om lön”, säger Edvard Lundqvist.
För företagen väntar däremot ökade krav. Mer administration och potentiellt högre kostnader är en följd som många organisationer behöver förbereda sig på.
”Många svenska företag har fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor. När direktivet träder i kraft tror jag att det kommer skapa problem för en del bolag”, säger han.
Läs även: Protester i Iran efter valutans kollaps ett ”slagfält” – flera döda (Dagens PS)
Aktiekurserna kan stiga trots att hushållen håller hårdare i plånboken och företagen drar ned. Förklaringen finns i marknadens blick på framtiden. Bolagens vinstutsikter och ränteläget väger tungt. Börsen är ingen direkt spegel av hur ekonomin mår just nu. Aktiekurserna påverkas framför allt av vad investerare tror om bolagens framtida vinster och tillväxt. ”Det man ska …
USA betalade drygt 1 000 miljarder dollar i ränta på statsskulden under budgetåret som slutade i september, mer än landet lade på sitt försvar. Christian Ploog, börsexpert på Dagens PS, menar att svenska hushåll ska följa hur marknaden tar emot USA:s växande lån, eftersom de amerikanska räntorna är en referens för räntorna här. I en …
Kronan har gått sämst av de stora valutorna mot dollarn i år. För svenska sparare i amerikanska aktier har kronfallet lyft börsuppgången från 11,9 till 20,3 procent, ett år efter att kronrallyt åt upp hela vinsten. Enligt Bloombergs veckovisa sammanställning har kronan backat 7,12 procent mot dollarn hittills i år, medan euron och danska kronan …
Ju högre förväntningarna på AI-bolagen blir, desto mindre krävs för att kurserna ska falla, säger Christian Ploog. Hos Avanza och Nordnet finns 215 511 svenskar som äger Nvidia, och ännu fler har aktien i sina globalfonder. AI har blivit en av de starkaste drivkrafterna på börsen, och investerarna räknar med kraftigt stigande vinster i bolagen …
Nya krogar vid Slussen har gett lika många krogstolar som i hela Gamla stan, enligt Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling. Det var på Mälarterrassen som Urban Italian Groups Villa Valentina, Napolyon Sürers Brasserie Astrid och Tommy Myllymäkis Liv öppnade i maj, efter ett år då Slussen lockat stjärnkockarna till fastighetsägaren Atrium Ljungbergs nya lokaler. ”Bara …