Svagare krona i år – 100 000 i USA-fond blev 120 300 kronor

S&P 500 stängde i fredags på 7 659 punkter, 11,9 procent högre än vid nyår. Under samma period steg dollarn från 9,21 till 9,90 kronor enligt Europeiska centralbankens referenskurser, och eftersom varje fondandel då räknas om till fler kronor blir uppgången 20,3 procent för en svensk sparare. 100 000 kronor som sattes in i en indexfond utan valutasäkring på nyårsafton var värda drygt 120 300 kronor i fredags, mot 111 900 kronor om dollarn hade stått still, räknat på kursindex utan utdelningar.

Att en aktie har stigit 10 procent i dollar betyder därför inte att spararen har tjänat 10 procent, säger Dagens PS börsexpert Christian Ploog.

”Det kan vara mer än 10 procent, det kan också vara mindre”, säger han och menar att det vanligaste misstaget bland svenska sparare är att stirra sig blind på kursen i dollar.

Oljan och räntorna drog kapital till dollarn

Kronan fortsatte att stärkas under årets första veckor, och dollarn bottnade i februari på 8,77 kronor. Sedan drev kriget i Mellanöstern upp oljepriset, och kronan föll tillsammans med valutorna i andra oljeimporterande länder.

”Det är en direkt konsekvens av att omvärlden måste köpa fler dollar för att komma över ett fat olja”, skrev Nordea i sitt morgonbrev i mars. Kronan tog hårdare stryk än euron eftersom oro historiskt missgynnar mindre valutor, enligt DNB Carnegies chefekonom Ulf Andersson.

Nordea har gett upp sin positiva kronprognos, och bankens strateger Henrik Unell och Joel Lundh pekar nu på ytterligare en kraft bakom dollarn. Starka rapporter från de amerikanska teknikbolagen har fått kapital att lämna Sverige och resten av Europa för amerikanska aktier, och när placerarna växlar kronor mot dollar pressas kronan. Högre amerikanska räntor gör det också mer lockande att placera i dollar.

I fjol åt kronan upp hela USA-vinsten

Samma valutaeffekt slog åt andra hållet 2025, när kronan stärktes strax över 20 procent mot dollarn och kronrallyt åt upp börsuppgången. Räknat i kronor gav den amerikanska börsen minus 2 procent, trots att den steg 18 procent i dollar, enligt Swedbanks aktiestrateg Robert Oldstrand.

Ploog kallar det ett extremfall att valutan tar hela vinsten. ”Har man riktigt otur så kan kronan stärkas rejält över en kort tid”, säger han. En sådan kronförstärkning kan då ”äta upp hela vinsten som man eventuellt har gjort i den amerikanska tillgången”.

Han avråder ändå långsiktiga sparare från att försöka tajma valutan, eftersom den styrs av för många saker. ”Det är räntor och riskaptit och så vidare. Jag tror att det är bättre att bara vara medveten om att den här skillnaden finns”, säger han.

Bankerna har inte heller lyckats förutse kursen. I april räknade Bank of America med att dollarn skulle kosta 8,92 kronor vid årets slut, och i maj väntade sig DNB Carnegie en dollarkurs runt 9,15 på tolv månaders sikt. I fredags kostade en dollar 9,90 kronor. Nordeas strateger ser en möjlig återhämtning för kronan om oljepriset faller, men vill inte ange när.