USA:s räntenota större än försvaret – så når räntan ditt bolån

I en intervju med E55 den 1 oktober säger Ploog att räntekostnaderna ligger på ”tusen miljarder dollar” och är ”högre än den amerikanska försvarsbudgeten”.

Finansdepartementet i Washington bekräftade det i sitt bokslut den 16 oktober. Nettoräntekostnaden steg med 8 procent på ett år till 1 052 miljarder dollar, medan försvaret kostade 965 miljarder. Omräknat till kronor är räntenotan omkring 10 400 miljarder, drygt 28 miljarder om dagen.

Underskottet för budgetåret blev 1 992 miljarder dollar, det största USA haft utan krig eller lågkonjunktur enligt Maya MacGuineas, chef för den oberoende budgetorganisationen Committee for a Responsible Federal Budget. Räntenotan motsvarar drygt hälften av det, så USA lånar till sin egen ränta. Både underskottet och de gamla lån som förfaller måste finansieras med nya obligationer, till räntor som är högre än när många av lånen togs.

Därför slår varje uppgång i räntan tillbaka på budgeten. Kongressens budgetkontor CBO beräknade den 8 oktober att underskotten fram till 2036 blir 6 000 miljarder dollar större om räntorna i snitt ligger 1,5 procentenheter över prognosen, enligt en genomgång från CRFB. Den amerikanska tioårsräntan låg då redan mer än en procentenhet över budgetkontorets prognos från februari.

Investerarna kräver mer betalt

Det är skälet till att Ploog följer ”hur marknaden reagerar när USA behöver låna mer pengar och ställa ut nya obligationer”. ”

Det kan vara amerikanska pensionsfonder, det kan vara banker, men även andra länder och centralbanker”, säger han om köparna. Det är de som sätter priset på lånen.

”När de börjar kräva högre ränta, då betyder det att risken har gått upp. Då litar de inte riktigt på USA och det är inte alltid jättebra ur ett amerikanskt perspektiv.” Räntan på den amerikanska tioåriga statsobligationen var 5,09 procent i fredags, mot 3,99 procent för ett år sedan.

Den svenska räntan steg också

”Amerikanska räntor är bra att hålla koll på eftersom det är en slags referens till övriga räntor i världen”, säger Ploog.

”Det finns inget direkt samband utan det är just att den kan påverka på olika sätt som referensränta och kapitalflöden.”

Riksbanken varnade i mars, enligt Realtid, för att den höga amerikanska skulden kan pressa upp räntorna globalt och därmed även de svenska.

Räntan på den svenska tioåriga statsobligationen var 3,16 procent i fredags enligt Riksbanken, upp från 2,52 procent ett år tidigare. Den svenska uppgången på 0,64 procentenheter var drygt hälften så stor som den amerikanska på 1,10 procentenheter.

De långa räntorna når hushållen snabbast genom de bundna bolånen, eftersom bankerna lånar upp pengarna till bolånen på obligationsmarknaden. Den 14 september, samma dag som den amerikanska tioåringen passerade 5 procent, höjde SBAB sina bundna bolåneräntor med 0,15 till 0,25 procentenheter.

”Den senaste tidens uppgång i de längre marknadsräntorna har medfört högre kostnader för vår finansiering och därför behöver vi nu justera upp bolåneräntorna”, sade SBAB:s vd Mikael Inglander. För hushåll som binder ett bolån på 2 miljoner kronor nu, eller lägger om när bindningstiden går ut, betyder höjningen 3 000 till 5 000 kronor mer i ränta per år före ränteavdrag.