Vill gå i pension vid 63 – men får vänta till 72

När pensionsåldern flyttas framåt

Med bakgrund i riksdagens beslut 2019 har signalen om ett längre arbetsliv blivit tydlig, menar Boyer de la Giroday. Då röstades höjda pensionsåldrar igenom genom så kallade riktåldrar för olika åldersgrupper.

“Riksdagen – i bred politisk enighet – röstade igenom ett antal åtgärder för långsiktigt hållbara pensioner 2019. En central åtgärd var införandet av höjda pensionsåldrar genom s.k. riktåldrar för olika åldersgrupper. Riktåldern är inte tvingande, men påverkar när det är möjligt att ta ut allmän pension och grundskydd. För unga är den framför allt ett tydligt signalvärde”, skriver hon.

Samtidigt varnar hon också för konsekvenserna av ett längre arbetsliv:

“Att behöva arbeta längre än man vill kan leda till flera problem. Dels kan det väcka missnöje med välfärdssystemet och minskad framtidstro, dels kan det göra att det inte finns kraft att arbeta in i 70-årsåldern. Följden kan bli fler sjukskrivningar och/eller ”quiet quitting ” (anställda som gör minsta möjliga) vilket riskerar att undergräva syftet med riktåldern”.

Pensionsålder kan bli upp till 75

Den åldrande befolkningen oroar också Svenskt Näringsliv. Organisationen har tidigare varnat för att försörjningsbördan växer snabbt när allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler.

Nationalekonomen Andreas Bergh vid IFN och Lunds universitet beskriver utvecklingen som en samhällskris.

“Om det ser tufft ut i dag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli. Resten av 2020-talet och hela 2030-talet kommer att bli mycket jobbigare av det enkla skälet att vi har många äldre som högst sannolikt är i livet och färre årskullar i arbetsför ålder”, säger han.

Han menar att människor kan behöva arbeta ända upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas.

En kartläggning från Ekonomifakta visar redan nu att många kommuner har en försörjningskvot på över 90. Det innebär att för varje 100 personer i arbetsför ålder går det 90 personer som inte arbetar. Trenden väntas bli ännu mer ansträngd framöver.

Läs också: Direkt från skolan till nästan 50 000 kr i månaden som ingångslön. Dagens PS

Så många unga har redan börjat pensionsspara

Det finns dock en ljuspunkt. Drygt hälften av unga vuxna, 52 procent, har redan påbörjat ett eget pensionssparande.

“Idag pensionssparar redan varannan ung, vilket är upplyftande. Många förbereder sig inför framtiden trots att den kan kännas avlägsen. Samtidigt är det ungefär lika många som ännu inte påbörjat sitt pensionssparande vilket innebär en stor risk för besvikelse längre fram”, skriver Elsa Boyer de la Giroday.

Hon ger också konkreta råd:

“Sätt ett automatiskt månadssparande i en eller flera breda aktiefonder och låt tiden göra jobbet. Som tumregel kan ett pensionssparande på 5 procent av lönen vara en bra start, men utgå från dina förutsättningar och mål”.

“Gå igenom sparandet någon gång per år, du måste inte ändra något. Se hellre över sparandet för sällan än för ofta. Då undviker du att fatta kortsiktiga beslut på bekostnad av långsiktig avkastning, till exempel att lämna börsen vid en tillfällig börsnedgång”, avslutar hon.

Läs även: Fastighetsskatt – här är det dyrast i Europa. Dagens PS

Läs även: När på dagen kaffe gör oss gladare enligt forskarna. Dagens PS