Elpriserna har redan satt sina spår i svenskarnas plånböcker. Nu pekar prognoserna mot en fortsatt dyr historia. Men den som vill hålla nere vinterräkningen gör klokt i att jaga rätt eltjuvar.
Varning för dyr vinter – här är eltjuvarna som kostar mest
Under årets första sju månader låg det genomsnittliga elpriset i elområde 3 på 77 öre per kilowattimme. Det är 64 procent högre än under samma period förra året.
Även sommaren blev ovanligt kostsam. Elpriserna i juni och juli var sammantaget de näst högsta som uppmätts. Bara under elkrisen 2022 var de högre.
Prischocken fick svenskarna att agera. I juli tecknades fler elavtal via jämförelsetjänsten Elskling än under någon annan månad i år, bortsett från januari.
Missa inte: Har du sparpengarna här? Då går du miste om 137 000 kronor. Dagens PS
Flera risker inför vintern
Augusti har visserligen bjudit på lägre priser i södra Sverige. Där har priset sjunkit till omkring 30-40 öre per kilowattimme, bland annat tack vare mycket vind och problem med flera utlandskablar.
Men lättnaden kan bli kortvarig.
De svenska vattenmagasinen ligger på låga nivåer efter en lång torrperiod. Samtidigt har gaspriserna stigit och Europas gaslager är små. Om kärnkraftsreaktorerna som stängts för underhåll inte återgår i drift som planerat kan läget förvärras ytterligare.
När utlandskablarna åter tas i full drift kan dessutom mer svensk el exporteras. Det riskerar att pressa upp priserna.
”Vi har lite vatten i de svenska vattenkraftssystemen och det brukar trycka upp priserna. När vi får tillbaka alla de här utlandskablarna, då kommer det trycka upp priserna, så att jag ser framför mig en vinter med höga priser, speciellt i mellan och södra Sverige då”, konstaterar Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola.
Läs även: Nu kan du byta villan mot ett eget slott – med tre sjöar och egen kust. Dagens PS
Glöm mobilladdaren
När vinterns elräkning hotar att dra iväg är det lätt att börja släcka lampor och dra ur laddare. Men det är knappast där de stora pengarna finns.
Ekonomirådgivaren Marina Nygård vid finländska Marthaförbundet pekar i en intervju med Yle framförallt ut uppvärmningen som hemmets stora eltjuv. Även golvvärme, badtunna, bastu och uppvärmning av vatten slukar mycket el.
För den som använder mycket el kan alltså en sänkt inomhustemperatur eller färre bad i badtunnan märkas snabbt på räkningen. Den som redan har ett energisnålt hushåll får däremot kämpa hårdare för varje sparad kilowattimme.
”Förändringar och förbättringar blir svårare ju längre fram i processen du har kommit”, säger Nygård till Yle.
Ugnen kan utnyttjas bättre
Även ugnen kan dra mycket el när den värms upp. Nygårds råd är därför att utnyttja värmen ordentligt. Den som ändå lagar mat kan exempelvis passa på att baka bröd samtidigt.
Har man ett rörligt elpris kan det också löna sig att flytta användningen till billigare timmar. Ett långkok eller en diskmaskin behöver kanske inte startas när priset står som högst.
Men jakten på billiga timmar bör inte gå över styr.
”Det kan ju vara trevligt att märka att priset blir lite lägre om man startar diskmaskinen två timmar senare, men det får inte heller bli så att vi hela tiden går omkring och tittar i en app för att se om man får koka kaffe eller lägga på diskmaskinen”, säger Nygård.
Det gäller alltså att välja sina strider. Den som vill pressa vinterns elräkning behöver knappast kontrollera spotpriset före varje kopp kaffe. De stora pengarna finns i värmen och varmvattnet – inte i laddaren bredvid sängen.
Läs också: Så mycket sparande bör du ha vid 60 – se hur du ligger till. E55
