Små beslut kan få stora konsekvenser när åren går. Här är fyra vanliga misstag som kan göra ditt sparande betydligt mindre än det hade behövt bli.
Vanliga missen ger dig mindre på kontot – kan kosta 250 000 kronor
Många sparmisstag ser förstås ganska harmlösa ut i stunden. Några tiondelar för mycket i fondavgift, pengar som blir liggande på ”fel” konto eller ett beslut att börja ”nästa månad” känns sällan särskilt kostsamt.
Men sparande handlar ju till stor del om tid. När samma misstag upprepas år efter år kan effekten bli betydligt större än man först tror.
Här är fyra vanliga sparmissar som kan vara värda att rätta till.
Läs även: Så blir du miljonär – på 6,5 år. Dagens PS
1. Du betalar för hög fondavgift
Visst är det lätt att rycka på axlarna åt någon procent i fondavgift. Men när samma avgift dras, år efter år, blir skillnaden stor.
Ett exempel? Låt oss säga att du sparar 2 000 kronor i månaden under 30 år.
Skillnaden mellan en aktivt förvaltad Sverigefond med en avgift på 1,30 procent och en Sverigeindexfond med en avgift på 0,20 procent blir omkring 250 000 kronor.
”Det är lätt att underskatta avgiften, men den dras varje år och påverkar sparandet mer än vad många tror. På sikt kan en skillnad på någon procentenhet innebära att hundratusentals kronor försvinner in i avgifter”, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.
Även bland indexfonder skiljer sig avgifterna. Medianavgiften är 0,20 procent för Sverigeindexfonder och 0,40 procent för globalindexfonder.
Det viktiga är därför inte bara att välja en fond med låg avgift, utan att jämföra den med andra fonder i samma kategori.
Missa inte: Den enkla sparvanan som ger dig 100 000 på kontot. Dagens PS
2. Du får ingen ränta på sparkontot
Vidare till bufferten, som ju ska vara lätt att komma åt. Det betyder däremot inte att pengarna behöver ligga på ett konto utan ränta (som så ofta är fallet hos storbankerna).
När priserna stiger minskar pengarnas köpkraft. Ger kontot samtidigt ingen avkastning blir värdeminskningen ännu större.
Rådet? Ha bufferten på ett sparkonto med ränta, fria uttag och insättningsgaranti. Hur stor bufferten bör vara varierar, men vanliga rekommendationer ligger på mellan två och sex månaders nödvändiga utgifter eller löner.
3. Du har alla pengar på samma konto
Ett välfyllt sparkonto är förstås trevligt att se på. Men det är inte självklart rätt plats för varenda krona du äger. Ligger även pensionen och det långsiktiga sparandet där kan tryggheten kosta i utebliven avkastning.
Pengar som ska användas inom ett eller två år hör vanligtvis hemma på ett sparkonto. Ska pengarna inte användas förrän om fem år eller mer kan fonder eller aktier ge bättre möjlighet till avkastning.
Problemet är att många hamnar i ett allt-eller-inget-tänk. Antingen ligger alla pengar kvar på banken, eller så placeras nästan allt i ett fåtal aktier eller en enda fond.
Resultatet kan bli antingen ett sparande som knappt växer eller ett sparande som är onödigt sårbart. Lösningen är att dela upp pengarna efter när de ska användas.
4. Du väntar med att börja
”Jag börjar nästa månad” är en dyr mening när det gäller sparande. För ju längre du väntar, desto mindre tid får pengarna på sig att växa.
Den som skjuter upp starten går inte bara miste om månadens insättning. Pengarna förlorar också värdefull tid på marknaden.
Förklaringen är, som så ofta, ränta på ränta. När en investering ger avkastning kan även den tidigare avkastningen börja växa. Effekten är ofta liten i början, men blir allt större ju längre tiden går.
Det betyder inte att du måste börja med stora summor. För ett långsiktigt sparande kan tiden vara minst lika viktig som beloppet.
Läs också: Massflykt på lånemarknaden – flera bolag lägger ner. Realtid
