Det finns en sparpott för allt. Nu också för dagen då jobbet inte längre går att stå ut med. Möt utbrändhetsfonden.
Glöm pensionen – nu sparar vi till utbrändhet: Så mycket behövs
Antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökade med 25 procent mellan 2019 och 2024. En ny högstanivå. Uppskattningsvis drabbas runt 20 000 personer av den medicinska diagnosen utmattningssyndrom – eller ”utbrändhet” – varje år.
Och det kan slå mot privatekonomin, eftersom den som blir sjukskriven i regel får mindre pengar att röra sig med.
Därför har en växande skara personer börjat spara på ett nytt sätt: inte bara till oväntade utgifter, utan till möjligheten att faktiskt kunna sluta jobba ett tag.
En så kallad utbrändhetsfond är just det – pengar öronmärkta för en paus från arbetslivet.
Läs även: Här är de 7 stegen till ekonomisk frihet – vilket är du på? Dagens PS
Hade råd att lämna
En som sparat till fonden är 54-åriga Mary Kane. Hon bestämde sig nyligen för att säga upp sig efter ett halvår av trötthet, irritation och tilltagande utbrändhet.
Skillnaden mot många andra som säger upp sig utan ett nytt jobb på gång?
Hon hade råd.
Under flera års tid hade Kane sparat omkring hälften av varje lön och byggt upp vad hon numera kallar sin ”burnout fund” – en särskild sparpott för att kunna lämna arbetslivet när det inte längre håller.
Och hon är långt ifrån ensam.
Missa inte: Experten till svenskarna: Se över era fonder – ”förlorat en kvarts miljon”. Dagens PS
En buffert med ett annat syfte
En burnout-fond skiljer sig från den klassiska bufferten.
Tanken är inte främst att täcka en trasig bil, oväntade vårdkostnader eller plötslig arbetslöshet. Pengarna ska i stället finansiera en planerad paus från jobbet.
”En utbrändhetsfond är egentligen ett väldigt medvetet sparande där du räknar med att du kan behöva ta en paus”, säger Julie Beckham, ansvarig för finansiell utbildning och utvecklingsstrategi på Rockland Trust, till Business Insider.
Sabino Vargas, senior finansiell rådgivare på Vanguard, beskriver målet som att skapa tillräcklig ekonomisk flexibilitet för att kunna välja att kliva tillbaka eller byta riktning i karriären.
Det är med andra ord ett gammalt koncept i ny förpackning.
Sparade ihop till ett helt år
Tasmin Lofthouse, 33, blev utbränd första gången 2018.
”Jag var helt tom, utan någon drivkraft. Jag ville inte göra någonting, träffa vänner eller prata med dem”, säger hon till BI.
Problemet var att hon inte hade några besparingar och därför inte kunde lämna arbetslivet helt.
När hon några år senare drabbades igen bestämde hon sig för att pengar aldrig mer skulle avgöra om hon kunde ta en paus.
2024 öppnade hon därför en särskild burnout-fond.
I dag ligger omkring 48 000 pund där, motsvarande pengar nog för att täcka tolv månaders kostnader i hennes företag samtidigt som hon betalar sig själv en lägre lön.
Utöver det har hon en separat buffert motsvarande tre månaders levnadskostnader.
”Folk måste se det som en förutsebar kostnad snarare än en oplanerad nödsituation”, säger hon.
Läs även: Militärforskarna varnar: Hotet mot internet växer. Dagens PS
Hur mycket behövs?
Hur stor en utbrändhetsfond faktiskt behöver vara beror förstås på hur länge man vill kunna vara borta från jobbet och huruvida man kommer ha tillgång till sjukersättning.
En vanlig tumregel är att ha tre till sex månaders levnadskostnader i en vanlig buffert, menar rådgivaren Jon Zetlmaier.
Den som dessutom planerar för en längre paus från arbetslivet kan behöva mer.
Julie Beckham menar att fonden kan behöva motsvara sex, nio eller till och med tolv månaders utgifter, beroende på hur länge man räknar med att vara borta från jobbet.
Den som exempelvis behöver 25 000 kronor i månaden för boende, mat och andra utgifter skulle alltså behöva omkring 150 000 kronor för ett halvår – och 300 000 kronor för ett helt år.
Och för vissa handlar det om betydligt större belopp.
34-årige Luca Fontani, som lämnade modebranschen efter utbrändhet, uppger för Business Insider att hans fond innehåller mer än en miljon dollar efter aggressivt sparande och framgångsrika investeringar.
Ett sparande ingen borde behöva
Bakom trenden finns ett allt tuffare arbetsliv och i en amerikansk undersökning uppgav 53 procent av heltidsanställda att de kände sig utbrända på grund av jobbet.
Världshälsoorganisationen WHO klassar inte utbrändhet som en medicinsk diagnos, men beskriver fenomenet som ett resultat av kronisk stress på arbetsplatsen.
Burnout-fonden kan alltså ge människor en väg ut.
Men att den över huvud taget behövs säger kanske lika mycket som själva sparandet.
”Jag känner mig lite ledsen och orolig över att människor sparar mot det här ekonomiska målet”, säger Julie Beckham.
Läs också: Metallen som hotar USA:s försvar: ”Tillverkas inte längre i landet”. Realtid
