Svenska arv blir allt större. Problemet är bara att pengarna ofta kommer när mottagaren redan hunnit klara de dyraste åren på egen hand. Nu tycker experter att fler äldre borde våga använda sina pengar medan de lever.
Många sparar för mycket – experten: Använd pengarna nu
”Barn får i dag ofta vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan arvet faller ut. Det kan bli väldigt sent i livet”, konstaterade Thomas Eriksson, jurist och skribent, hos Placerapodden tidigare i år.
Den genomsnittliga arvtagaren i Sverige är 55 år. Vid det laget har många redan hunnit köpa bostad, bilda familj och få betydligt bättre ordning på ekonomin.
Behovet av extra pengar är ofta som störst långt tidigare, i 28-34-årsåldern.
För många blir arvet därför mer av en bonus än den ekonomiska hjälp det hade kunnat vara ett par decennier tidigare.
Läs även: Glöm pensionen – nu sparar vi till utbrändhet: Så mycket behövs. Dagens PS
Äldre sparar mer än de behöver
Men problemet ligger inte bara i att arven kommer sent.
Niklas Laninge, sparpsykolog hos Opti, möter ofta äldre som oroar sig för att pengarna inte ska räcka livet ut. Enligt honom leder den oron ibland till att människor håller hårdare i sitt kapital än vad som egentligen behövs.
”Det är sorgligt att äldre sällan inser hur rika de är och inte använder pengarna tillsammans med sina barn. De överskattar hur mycket pengar de använder när de blir äldre. Det är svårare att konsumera när man är gammal”, säger han till Dagens Nyheter.
Laninge tar som exempel en äldre person som har en miljon kronor i aktier och oroar sig för att pengarna ska ta slut under de sista åren i livet.
Men i den kalkylen glöms en sak lätt bort: pengarna ligger inte stilla. Om kapitalet fortsätter att ge avkastning kan en stor del av miljonen fortfarande finnas kvar när personen dör.
Hellre minnen än en klumpsumma
Och barnen behöver inte nödvändigtvis jubla över ett oväntat stort arv. Faktum är att många hellre hade velat använda pengarna tillsammans med föräldrarna.
”Arvet är ofta större än arvtagarna ens hade kunnat drömma om, men de säger alltid att de hellre skulle ha spenderat pengarna tillsammans med mamma och pappa än att få en klumpsumma som de egentligen inte behöver när de är 55-60 år gamla”, säger Laninge.
”Jag tycker det är sorgligt när man i stället hade kunnat skapa minnen och upplevelser för en del av pengarna”, tillägger han.
Missa inte: Nya trenden: Generationen tvingas ”pensionera sig baklänges”. Dagens PS
Samma tanke har fått fäste tidigare
Resonemanget är inte nytt. Dagens PS har tidigare skrivit om Johan Strand i Lund, som tagit fasta på filosofin bakom Die With Zero. Idén är att pengar inte bara ska sparas så länge som möjligt, utan användas när de faktiskt kan göra skillnad – exempelvis till upplevelser med familjen eller ekonomisk hjälp tidigare i livet.
För Strand är tajmingen central. Om han själv lever till 100 år skulle hans äldste son vara 75 när arvet kommer.
”Det som slår mig är hur många som gnetar år ut och år in i syfte att bygga en förmögenhet som de själva sällan får njuta frukterna av. Lever de själva länge så får deras barn ärva pengarna långt efter den punkt de gör som störst nytta”, säger han.
Istället lägger Strand tid och pengar på resor, familjen och sina intressen.
”Betydligt gladare. Det finns ingen vits med att dö rikast på kyrkogården”, konstaterar han.
Läs också: EU sätter stopp: Så mycket får du betala kontant. Realtid
