En trasig bilruta, en tandoperation eller några månader utan inkomst. Oförutsedda utgifter kan dyka upp när som helst och då är bufferten avgörande. Men hur stor bör den egentligen vara?
Så mycket pengar bör just du ha i buffert
Att ha pengar sparade för oväntade kostnader är en av de mest grundläggande principerna inom privatekonomi. En buffert fungerar som en krockkudde när något plötsligt händer i livet.
”Generellt saknar många en krockkudde vid till exempel sjukskrivning eller arbetslöshet, och då ska man förstås tänka på behovet för hela familjen”, säger sparekonomen Shoka Åhrman.
Hur stor buffert behöver man?
Det finns förvisso ingen exakt summa som passar alla. En vanlig tumregel är att bufferten bör täcka de viktigaste utgifterna under minst tre månader.
För den som har utgifter på 20 000 kronor i månaden innebär det en buffert på minst 60 000 kronor.
I slutändan beror dock storleken i hög grad på din livssituation.
Läs även: Legendariske investeraren: Nästan omöjligt att bli rik på börsen. Dagens PS
Exempel: Så stor buffert bör du ha
Hur mycket pengar det faktiskt handlar om beror på din livssituation, boendeform och ditt ekonomiska ansvar. Här är några exempel:
- Studenter: En buffert på ungefär 10 000-30 000 kronor kan räcka eftersom utgifterna ofta är lägre och ansvaret begränsat.
- Familj med barn och större boendekostnader: Här kan det behövas minst 50 000-100 000 kronor eller mer, eftersom hushållet har fler löpande kostnader och större ekonomiskt ansvar.
- Egenföretagare eller osäker inkomst: Personer med oregelbundna inkomster kan behöva en betydligt större ekonomisk reserv. En vanlig rekommendation är minst sex månaders utgifter i buffert.
Källa: Levler.
Dessa hushåll kan behöva en större buffert
Vissa hushåll kan alltså behöva en större buffert än den vanliga tumregeln på 3 månaders utgifter.
Här är några exempel på hushåll som kan behöva en snäppet större buffert:
- Barnfamiljer: Barn innebär fler oväntade utgifter och ibland även inkomstbortfall, till exempel vid vab. Därför kan det vara klokt att ha extra marginaler i sparandet.
- Personer som äger sitt boende: Den som bor i bostadsrätt eller villa ansvarar själv för många reparationer. Det kan handla om allt från trasiga vitvaror till ökade räntekostnader.
- Villaägare: Hus kan innebära stora och plötsliga kostnader, exempelvis höga energipriser eller reparationer av tak och andra delar av fastigheten.
- Hushåll med bil, båt eller fritidshus: Ju fler tillgångar man har, desto fler saker kan gå sönder.
- Djurägare: Husdjur kan innebära oväntade veterinärkostnader som ibland måste betalas direkt.
- Personer med otrygg eller varierande inkomst: Frilansare, konsulter och egenföretagare kan behöva en större buffert eftersom inkomsten kan variera över tid.
Källa: Avanza.
Så kan du bygga upp din buffert
Idag saknar många svenskar tillräcklig buffert. Dessutom har nästan två av tre tvingats ta hela eller delar av sitt sparande under 2025 för olika typer av utgifter, enligt en rapport från Swedbank.
Vill man börja bygga upp sin buffert igen är ett första steg att skapa en överblick över sin ekonomi. SBAB rekommenderar att man börjar med att kartlägga sina inkomster och utgifter under en månad för att se vad som faktiskt går att spara.
När man vet hur ekonomin ser ut kan man sätta ett första mål – till exempel att bufferten ska täcka en månads nödvändiga kostnader, som boende, försäkring och transport.
Därefter kan sparandet byggas upp gradvis.
Bör ligga på sparkonto
Eftersom bufferten ska kunna användas när som helst är den inte lämplig att placera i aktier eller fonder. Istället bör pengarna finnas på ett sparkonto med ränta, insättningsgaranti och möjlighet till fria uttag.
Det är dock viktigt att man inte har mer pengar än nödvändigt på sparkontot. En för stor buffert kan nämligen innebära att du går miste om avkastning på börsen och att värdet på dina pengar minskar över tid när inflationen äter upp köpkraften.
Läs också: Så mycket pengar bör du ha på sparkontot – som buffert. E55
