Marknadshyror skulle innebära kraftiga hyreshöjningar i flera svenska städer. Det menar Hyresgästföreningen som har låtit räkna på saken.
Ny rapport: Då kan hyrorna i Sverige skena
Senast i fjol konstaterade PS att det är drygt 600 kronor billigare per månad att äga än att hyra samma bostad – för första gången sedan 2021.
Orsaken är inte minst de senaste årens hyreshöjningar. Under 2024 ökade hyrorna i Sverige med i genomsnitt 5,0 procent – den största ökningen på flera år. Under 2025 låg snitthöjningen på 4,8 procent.
Om marknadshyror införs skulle hyrorna skena ytterligare. Det konstaterar Hyresgästföreningen i en ny rapport.
Läs även: Ekonomen: Det enda som räddar svenska bostadsägare just nu. Dagens PS
Störst smäll i Stockholm och Göteborg
En marknadshyra innebär att hyresvärden själv får bestämma hyran för en enskild lägenhet, utan att någon förhandling sker mellan parterna på hyresmarknaden.
Om detta skulle införas i Sverige skulle hyrorna i Stockholm höjas i 78 av 87 områden, slår Hyresgästföreningen fast.
I snitt skulle hyrorna öka med 39 procent vilket i sin tur innebär att hushållen skulle behöva lägga 11 procent mer av sin disponibla inkomst på boendet.
”Marknadshyror skulle innebära kraftiga hyreshöjningar för stockholmarna”, konstaterar Susanne Sjöblom, ordförande för Hyresgästföreningen region Stockholm, i ett pressmeddelande. ”Hyresgäster som bor i Enskedalen, Farsta eller Västertorp skulle tvingas lägga en ännu större andel av sin inkomst på att bara bo”.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
I Gamla stan skulle hyrorna kunna stiga med 86 procent medan det i Enskededalen handlar om 58 procent och i Västertorp 41 procent.
Göteborg följer tätt efter. Där visar beräkningarna en genomsnittlig höjning på 36 procent för hyresrätter byggda 2013 eller tidigare. I centrala och attraktiva delar av staden beräknas ökningen bli 58 procent i snitt. I delar av Landala nämns höjningar på närmare 100 procent.
Missa inte: Ränteavdraget försvinner – kan slå mot villaägare. Dagens PS
Flera städer påverkas
I Uppsala skulle hyrorna enligt rapporten kunna öka med 27 procent i genomsnitt. I västra delarna av staden handlar det om upp till 39 procent.
I Örebro pekar beräkningarna på en genomsnittlig höjning på 24 procent medan det i Linköping handlar om 22 procent. I Luleå landar den beräknade ökningen på 18 procent.
”Fel reform i fel tid”
Hyresgästföreningen är alltså, som troligtvis redan framgått, emot införandet av marknadshyror. Dessa skulle slå direkt mot hushållens vardagsekonomi, konstaterar man.
”Det här visar hur hårt marknadshyra skulle drabba vanliga hushåll. Här pratar vi inte om små justeringar, utan om kraftiga hyreshöjningar som slår direkt mot människors vardagsekonomi. För många skulle det kunna bli skillnaden mellan att klara hyran och att faktiskt tvingas bort från sitt hem”, säger Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen, i ett pressmeddelande.
Högre hyror skulle enligt Hyresgästföreningen lämna mindre pengar till mat, barnens aktiviteter, sparande och oförutsedda utgifter.
Läs även: Striden om hyror och makt trappas upp. Realtid
Strid om bostadsbristen
Förespråkare för marknadshyror brukar lyfta att friare hyressättning kan bidra till mer byggande. Hyresgästföreningen avfärdar den bilden och menar att det saknas stöd för att marknadshyror i sig skulle lösa bostadsbristen.
Organisationens budskap är i stället att problemet är bristen på bostäder som människor faktiskt har råd att bo i.
”Problemet är inte att hyrorna är för låga, utan att det finns för få bostäder som människor har råd att bo i. Att höja hyrorna löser inte Stockholms bostadsbrist – det försvårar bara livet för alla som vill leva här”, säger Joel Landh, bostadspolitisk strateg på Hyresgästföreningen region Stockholm.
Man hänvisar också till en undersökning från Indikator Opinion, där endast 7 procent av svenskarna uppges vilja se marknadshyror.
Läs också: När 630.000 hyreskontrakt löper ut kan hyran dubbleras. E55
