I en ny proposition föreslås en lag som gör det möjligt att ta ut en avgift från fastighetsägare i bostadsområden där det finns ett brett stöd för samarbete kring säkerhet och utveckling.
Ny avgift kan införas i bostadsområden – gäller från 1 augusti
Tanken är enkel: den som drar nytta av arbetet ska också bidra till kostnaden. Bakgrunden är att vissa fastighetsägare i dag kan dra nytta av trygghetsåtgärder utan att själva bidra ekonomiskt.
Den nya lagen om områdessamverkan, som kan börja gälla redan den 1 augusti 2026, har dock mött hård kritik.
Missa inte: Stor oro i svenska bostadsrätter – 85 procent fick höjd avgift. Dagens PS
Fastighetsägare kan få betala gemensam avgift
Förslaget innebär att fastighetsägare i ett område kan behöva betala en avgift om en majoritet vill starta ett samarbete för att öka tryggheten i bostadsområdet. Syftet är att stärka lokalt trygghetsarbete och brottsförebyggande insatser.
Regeringen beskriver modellen som ett sätt att göra det lättare att organisera samarbete mellan olika aktörer i ett område.
”Detta är ett viktigt steg för att stärka trygghet, förebygga brott och att fler tar ansvar”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande. Han fortsätter:
”Det handlar om människors vardag. Om att kunna gå hem utan oro. Om att företag vågar investera och skapa jobb. Om att barn ska känna trygghet i sitt eget närområde. Det kräver att vi använder de verktyg som faktiskt fungerar – områdessamverkan är ett av dem. Trygga bostadsområden kräver gemensamt ansvar för människors trygghet och för ett samhälle som håller ihop”.
Ska kunna användas för konkreta trygghetsåtgärder
Med områdessamverkan menas att olika aktörer i ett område samarbetar för att öka tryggheten och förbättra miljön.
Det kan till exempel handla om bättre belysning, bevakning eller förändringar i den fysiska miljön. Även aktiviteter och evenemang som stärker gemenskapen i ett område nämns som möjliga insatser.
Syftet är både att förebygga brott och att göra områden mer attraktiva för både boende och företag.
”Det finns många positiva exempel på områdessamverkan i Sverige idag, men det finns även internationella exempel som visar på positiva erfarenheter av att det finns en tydlig lagstiftning i grunden”, säger David Josefsson, Moderaternas gruppledare i civilutskottet.
Läs även: Från problem till profit: Fastighetsbolag satsar på utsatta områden. Realtid
Kommunen måste säga ja
Den nya avgiften ska dock inte kunna införas hur som helst. Först måste organisationen som driver samarbetet ansöka om att bli godkänd som så kallad samverkanshuvudman.
Kommunen där området ligger ska därefter bedöma om samarbetet verkligen behövs och om kostnaderna är rimliga och rättvist fördelade.
Dessutom krävs stöd från en kvalificerad majoritet av de berörda fastighetsägarna.
”Tryggheten i våra bostadsområden är helt avgörande för sammanhållningen i samhället. Med den här lagen säkerställer vi att alla fastighetsägare som drar nytta av områdessamverkan också är med och tar ansvar. Det är ett viktigt steg för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet och återupprätta tryggheten i hela landet”, säger Mikael Eskilandersson, civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Villor undantas från avgiften
Alla fastigheter omfattas dock inte av förslaget. Enligt propositionen ska fastigheter som bara består av en- eller tvåbostadshus, eller tillhörande komplementbyggnader, inte behöva betala avgiften.
Lagen ska heller inte ersätta redan fungerande samarbeten. I stället är tanken att den ska fungera som ett frivilligt verktyg för områden som vill organisera sitt trygghetsarbete mer formellt.
Läs även: Dold eltjuv tredubblade elräkningen. Dagens PS
Mött kritik
Förslaget har dock mött kritik från delar av fastighetsbranschen.
”Det ger för det första väldigt lite rent pengamässigt att tvinga in ett par ytterligare motvilliga fastighetsägare. Men det blir då också en väldigt byråkratisk och tungrodd modell”, har Jan-Ove Östbrink, då bostadspolitisk expert på SKR, tidigare sagt till Fastighetstidningen.
Organisationen Fastighetsägarna menar även de att lagen riskerar att skapa mer byråkrati och att den i praktiken fungerar som en ny kostnad för fastighetsägare.
”En majoritet av remissinstanserna har ifrågasatt behovet av en tvingande lagstiftning. Lagrådet konstaterar också att regeringen varken kunnat visa att fastighetsägare eller kommuner efterfrågat lagen eller att den fyller något tydligt behov”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, menar att förslaget riskerar att få motsatt effekt.
”I stället för att införa nya skatter och en ökad regelbörda bör regeringen stärka den platssamverkan som redan finns genom att stötta samarbetet mellan fastighetsägare, kommuner, polis och lokala aktörer”, säger hon.
Läs också: Här är alla avdrag du kan göra på skatten: ”Många missar”. Dagens PS
