Det norska kungahuset drog i gång ett stort sparprojekt för att få kontroll över kostnaderna. Målet var att spara omkring 15 miljoner norska kronor. Men utvecklingen har gått åt motsatt håll – på två år har de ordinarie driftskostnaderna ökat med över 46 miljoner kronor.
Norska hovet skulle spara 15 miljoner – kostnaderna ökade med 46 miljoner
Det norska kungahusets ekonomi har hamnat under lupp efter att nya siffror visar en kraftig kostnadsökning trots uttalade sparmål.
Skulle spara 15 miljoner
2023 satte det norska hovet igång ”Balanseprosjektet”, ett förbättringsprojekt lett av hovets egen ledningsgrupp. Målet var varaktiga besparingar på omkring 15 miljoner norska kronor under treårsperioden 2024 till 2026, skriver Nettavisen som gått igenom årsrapporterna.
Men trots sparprogram slutade notan på minus visar det sig alltså. Målet att spara 15 miljoner gick inte som tänkt när utgifterna inom bland annat underhåll, renoveringar och investeringar inom digitalisering skenade och istället landade på över 46 miljoner kronor under en 2-årsperiod.
Hovet förklarar minussiffrorna med en planerat hög aktivitetsnivå för underhåll och renoveringsprojekt på Slottet samt större investeringar i digitalisering. Under året infördes bland annat nya ekonomisystem och kungahuset lanserade nya webbplatser.
Inhyrda konsulter – dyra i drift
Utvecklingen ska ses mot bakgrund av ett större effektiviseringsarbete. Hovet uppger att antalet heltidsanställda har minskat från 150 till 140 under de senaste åren. Minskningen har enligt hovet gjort det möjligt att prioritera mer pengar till underhåll och utveckling. Karine Ugland Virik, vd för Skattebetalerforeningen, förklarar att den omfattande användningen av inhyrda konsulter är ett växande problem hos flera offentliga myndigheter, eftersom just kostnaderna ofta drar iväg.
”Vi ser i allt högre grad en omfattande användning av konsulter inom offentlig sektor. I vissa fall hade myndigheterna faktiskt kunnat anställa den nödvändiga kompetensen internt och därmed behållit större kontroll över själva projekten”, säger hon till Nettavisen och fortsätter:
”Samtidigt finns det områden där det kungliga hovet inte nödvändigtvis behöver vara experter – till exempel IT-system. De flesta organisationer köper in dessa tjänster från externa leverantörer, och tyvärr utgör dessa kostnader en allt större andel av de totala utgifterna.”
Underskott på 2 miljoner
Årsrapporten för 2025 visade ett underskott på omkring två miljoner norska kronor.
I Sverige gäller att det statliga anslaget ökade från runt 160 miljoner kronor 2024 till ett anslag på drygt 190 miljoner 2025. För 2026 ligger anslaget kvar på ungefär samma nivå – runt 190,5 miljoner kronor.
Pengarna används både för statschefens och kungafamiljens officiella verksamhet och för förvaltningen av de kungliga slotten.
Läs även:
För monarki och värnplikt – och mot invandring. Dagens PS
Dansk banktopp: Därför ligger Norge efter Sverige. Dagens PS
