Danske Banks vd pekar ut Sverige som en förebild för hur kapitalmarknaden kan byggas ut. Skatter, aktiesparande och tillgången till riskkapital är avgörande frågor – och Danmark och Norge ligger efter, menar han.
Dansk banktopp: Därför ligger Norge efter Sverige
Det nordiska kapitalet behöver hitta rätt miljö för att växa. Därför bör både Danmark och Norge titta på Sverige, enligt Carsten Egeriis, vd för Danske Bank.
”Titta på Sverige. Ni måste titta österut. Och det gör vi också”, säger han i en intervju med norska Dagens Næringsliv.
Hans poäng handlar i grunden om hur kapitalmarknader byggs. Egeriis pekar på beskattningen, möjligheterna för privatpersoner att spara i aktier och investerares villkor – men också på företagens tillgång till kapital.
”Det är inte så att kapitalmarknader uppstår av sig själva”, konstaterar han.
Sverige har byggt en bredare kapitalmarknad
Sverige har under lång tid haft en ovanligt stark koppling mellan hushållens sparande och börsen. OECD konstaterar i en färsk genomgång att svenska hushåll deltar på kapitalmarknaden i betydligt högre grad än EU-genomsnittet.
IMF har också lyft fram Sverige som ett exempel på hur hushållssparande kan kopplas till finansieringen av snabbväxande företag. Det sammanlagda marknadsvärdet av alla börsnoterade aktier i Sverige motsvarade omkring 190 procent av BNP under 2025.
Skillnaden märks även i noteringsaktiviteten. Under 2025 stod Sverige för 27 av 39 nordiska börsintroduktioner, enligt PwC.
Även från Norge har det kommit kritik mot den svagare kapitalmarknaden. DNB:s vd Kjerstin Braathen har sagt att Norge ligger minst tio år efter Sverige när det gäller företagens tillgång till andra kapitalkällor än banklån.
Varnar för bankskatt
Egeriis är dock kritisk till en annan del av den svenska utvecklingen: förslag om högre beskattning av bankerna.
Han menar att lägre lönsamhet kan göra bankerna mindre attraktiva på de internationella kapitalmarknaderna och i förlängningen påverka utlåningen till företag och hushåll.
Den danska bankbranschföreningen har enligt Egeriis identifierat omkring 50 regleringar som är strängare i Danmark än motsvarande EU-regler. Om dessa justeras skulle det kunna skapa en BNP-tillväxtmöjlighet på 15 miljarder danska kronor, säger han till Dagens Næringsliv.
