Mars gick knappt över i april innan pensionsfrågan tog ny fart. LO kräver reformer för 37 miljarder kronor, Pensionsmyndigheten har stoppat felaktiga utbetalningar för en halv miljard och AP-fondernas miljardförluster i Northvolt fortsätter att granskas. Här samlar Dagens PS den senaste månadens viktigaste pensionsnyheter.
Månadens pensionskaos – från LO:s miljardkrav till AP-fondernas förluster
Den 1 april presenterade LO ett pensionsreformpaket. Organisationen vill att den allmänna pensionen höjs till 62 procent av slutlönen, att pensionsåldern inte höjs ytterligare och att ett nytt arbetslivstillägg införs för dem som jobbat länge i fysiskt tunga yrken.
Prislappen: 37 miljarder kronor.
”Ett svek”
LO:s ordförande Johan Lindholm kallar dagens pensionssystem för ett ”svek mot Sveriges arbetare”. En brevbärare med 48 års anställning får enligt LO:s beräkningar bara 19 100 kronor i pension före skatt. Med det nya förslaget skulle samma brevbärare få 4 687 kronor mer per månad.
Pensionärsorganisationen PRO ställde sig snabbt bakom förslaget. Kompensationsgraden i den allmänna pensionen beskrivs som ”för låg”.
Läs även: Elskatten rasar i Europa – men svenskar betalar mer. Dagens PS
”Spräng pensionsgruppen”
LO:s förslag utlöste, inte helt oväntat, debatt. Den fackliga tidningen Arbetet gick längst i en ledartext den 1 april där man krävde att den parlamentariska pensionsgruppen upplöses.
Argumentet: gruppen blockerar reformer och pensionsfrågan bör avgöras av väljarna vid val.
Kan löna sig att jobba kortare – men senare
Samtidigt pågår en intensiv diskussion om själva logiken i pensionssystemet.
En ny rapport från SPF Seniorerna vänder upp och ner på en av de mest etablerade sanningarna: att ett långt arbetsliv automatiskt ger högre pension.
Enligt SPF är det inte antalet arbetsår som väger tyngst, utan när pensionen tas ut.
En person som jobbat i 40 år och väntar med att ta ut pension kan få flera tusen kronor mer i månaden än någon som arbetat i 45 år men går tidigare i pension.
”Systemet belönar inte en tidig inträdesålder och ett långt arbetsliv. Bilden av att hela livets arbetsinsatser räknas lika för pensionen blir missvisande”, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.
Organisationen vill nu se förändringar, bland annat en högre pensionsavgift och en översyn av hela systemet.
Miljarder stoppade i pensionsbedrägerier
Parallellt skärps kampen mot välfärdsbrott.
Pensionsmyndigheten uppger att man under 2025 stoppade felaktiga utbetalningar på 507 miljoner kronor och återkrävde ytterligare 228 miljoner kronor.
Totalt handlar det om 735 miljoner kronor.
Enligt myndigheten är det framför allt ersättningar som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som utnyttjats av kriminella.
Läs mer: De fick pengar de inte hade rätt till – så avslöjas pensionsfusket. Dagens PS
Kritik efter miljardförlusten i Northvolt
Samtidigt fortsätter efterspelet efter AP-fondernas miljardförlust i Northvolt. Totalt förlorades 5,8 miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar när batteritillverkaren gick i konkurs.
Upplägget bakom investeringen pekas ut som särskilt problematiskt.
AP-fonderna använde ett gemensamt riskkapitalbolag – 4 to 1 Investments – för att kunna investera i Northvolt, trots att regelverket egentligen sätter begränsningar för investeringar i onoterade bolag.
Enligt utredaren Mats Langensjö var konstruktionen ”olämplig”.
Hos SVT konstaterar han att fonderna saknat tillräckliga resurser och kompetens för den typen av investeringar.
Pensionsmiljarder fastlåsta – till 2047
Även på tjänstepensionssidan växer kritiken.
Pensionsbolaget Alecta har fått en officiell varning och en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor från Finansinspektionen efter investeringarna i Heimstaden Bostad. Totalt handlar det om cirka 50 miljarder kronor – pengar som tillhör miljontals pensionssparare.
Enligt granskningen är 2,8 miljoner svenskars pensionspengar i praktiken låsta fram till 2047 genom ett aktieägaravtal som beskrivs som minst sagt problematiskt.
Nu ska ITP-nämnden analysera om Alecta kan fortsätta som förvalsalternativ – ett beslut som kan få stora konsekvenser för bolagets framtid.
Höjd pensionsålder ifrågasätts
Bakom rubrikerna fortsätter den största strukturella förändringen av pensionssystemet på tre decennier. Sedan 1 januari 2026 gäller riktåldern 67 för alla födda 1960-1966. Totalt påverkas 470 000 svenskar.
Nu varnar dock forskare för att effekten kan bli den motsatta.
Risken är att fler istället lämnar arbetslivet via sjukförsäkring eller arbetslöshet, enligt Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi.
Dessutom vet bara åtta procent av befolkningen vad riktåldern faktiskt innebär.
Så påverkas din plånbok 2026
- Inkomstpensionen höjs med 1,9 procent
- Garantipensionen höjs med 0,7 procent
- I praktiken får de flesta pensionärer mellan 110 och 900 kronor mer per månad efter skatt
- Riktålder 67 gäller – tidigt uttag ger lägre pension
- Tjänstepensionen (ITP 2) höjs med 0,89 procent
Läs också: Uppmaning till svenskar inför påsk: ”Kolla dina bankutdrag”. Dagens PS
