En växande skara EU-länder skruvar ner elskatten för att lätta på hushållens kostnader. Samtidigt ligger Sverige kvar på en högre nivå.
Elskatten rasar i Europa – men svenskar betalar mer
På senare tid har flera medlemsländer fattat beslut om att sänka elskatter och avgifter – så även Sverige. 1 januari 2026 sänktes skatten på el med 10 öre per kilowattimme inklusive moms, till 36 öre per kilowattimme.
Det innebär, i normalfallet, att boende i lägenhet får några hundralappar i minskade utgifter per år.
Det är i sin tur långt ifrån de nivåer som många andra EU-länder har. Bland annat har Spanien förlängt sitt krispaket där både elskatt och vissa avgifter tillfälligt tagits bort, samtidigt som momsen sänkts. Resultatet blir att beskattningen i praktiken landar på noll.
Finland har sedan tidigare sänkt skatten för vissa sektorer medan Danmark nu går längre och sänker till EU:s miniminivå även för hushåll under 2026-2027.
I stora delar av Central- och Östeuropa ligger nivåerna redan mycket nära EU:s golv – runt ett öre per kilowattimme, rapporterar Dagens Industri.
Sverige kvar på hög nivå
Med sina 36 öre per kilowattimme hör Sverige till de länder i EU med högst elskatt.
Som jämförelse ligger Tyskland och Frankrike runt 20-23 öre medan vissa länder alltså nästan inte tar ut någon elskatt alls.
Missa inte: 6 råd – så rustar du din ekonomi inför kris. Dagens PS
Inte hela bilden
Men, konstaterar DI, bilden är mer komplicerad än vad siffrorna först antyder.
Elräkningen består inte bara av själva elskatten. Nätavgifter, systemkostnader och andra nationella pålagor spelar också stor roll för vad hushållen faktiskt betalar.
Ett exempel är Nederländerna. Där är den nominella elskatten mycket hög. Olika skattereduktioner gör dock att den effektiva kostnaden i vissa fall blir låg – eller till och med negativ.
I Polen är situationen den motsatta: låg skatt på pappret, men andra avgifter gör att den totala kostnaden ändå kan bli hög.
Läs även: 75 år gammalt elskattesystem slår hårt mot svenska småföretag. Realtid
Skatten – ett politiskt verktyg
EU:s energiskattedirektiv sätter ramarna, men ger samtidigt länderna stor frihet. Miniminivån ligger på omkring 1 öre per kilowattimme för hushåll.
Under energikrisen utnyttjade många länder den flexibiliteten för att snabbt sänka kostnaderna. När stöden nu fasas ut blir skatter och avgifter åter ett av de viktigaste verktygen för att påverka elpriserna.
Och där går utvecklingen just nu åt olika håll i Europa.
I flera länder pressas skatten ner till bottennivåer. Men i Sverige ligger den kvar – på en nivå som sticker ut.
Läs också: Uppmaning till svenskar inför påsk: ”Kolla dina bankutdrag”. Dagens PS
