Dagens PS

Hyperinflation - fem tillfällen när pengarna dog

Hyperinflation
Hyperinflation får människors i många fall hårt förvärvade pengar att bli näst intill värdelösa. Här är fem historiska tillfällen hyperinflation slagit till. (Foto: Pixabay)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 28 okt. 2024Publicerad: 06 feb. 2023

Om du idag tycker att din plånbok urholkas i Ica-butiken, då ska du vet att det är en stilla västanfläkt mot när en hyperinflation slår till.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Här är fem historiska tillfällen när ekonomin fullständigt kraschade och pengarna dog:

När hyperinflationen slår till får barnen äntligen leka bank med riktiga värdelösa pengar. (Foto: Wikicommons)

1. Tyskland på 1920-talet

Tyskland blev första världskrigets stora förlorare. Versaille-freden blev en ekonomisk, nationalistisk och mental pungspark för Tyskland som nation och för tysken som person.

Misstroendet för ledningen av landet och för de segermakterna sjönk i botten hos befolkningen. Landet var dessutom  i trasor och krigsskadeståndet som Tyskland skulle betala, var hisnande.

Markens värde sjönk snabbare än vad tryckpressarna hann med. Lösningen blev att stämpla på nya allt sämre värden på till exempel frimärken. (Foto: Wikicommons)

Lösningen blev konkret: Låt oss trycka mer pengar.

Ett kortsiktigt drag dock. Med mer pengar i omlopp föll värdet på Marken allt snabbare. En dollar som tidigare hade varit värd 42 mark kostade slutligen 42 Miljoner mark.

Lite lätt uppgivna gatuhandlare i Tyskland på 1920-talet. Det var svårt att hänga med prissättningen när värdet på Riksmarken ständigt sjönk (Foto: Wikipedia)

ANNONS

Dagligen tryckte de tyska sedelpressarna tyska mark motsvarande  400 biljarder och den ekonomiska katastrofen var ett faktum.

ANNONS

Senaste nytt

2. Zimbabwe på 2000-talet

Om Robert Mugabe kan man nog säga mycket. Speciellt om hans ekonomiska politik 2008 som resulterade i en totalt sönderfall av den zimbabwiska dollarn.

Rekordet, om den termen kan vara korrekt när det handlar om kollapser, var i juli 2008. Inflationen hade då stuckit iväg till 2,2 miljoner procent.

Vill du ha tre ägg? Varsågod, det blir 100 biljoner… (Foto: WIkicommons)

Var du då sugen på en limpa i Harare fick du stoppa fickorna fulla med 200 miljarder zimbabwiska dollar för att bärga hem limpan!

Det blev snart problem med att tekniskt få plats med nollorna på sedlarna. Under 2008 gavs det en period ut sedlar i valören 100 biljoner dollar!

När kunde du senast skryta med att ett gäng biljoner i plånboken. Det kunde dom i Zimbabwe 2008. Med råge… (Foto: Wikicommons)

Lösningen blev ett antal ekonomiska reformer där slutligen uppåt 25 nollor ströks och ersattes med mer sansade siffror på mynt och sedlar.

ANNONS

3. Ungern 1945-46

När andra världskriget just slutat skenade den ungerska Pengön. Till slut tyckte de stressade ungerska sedeltryckerierna sedlar med det hysteriska värdet 100 triljoner pengö.

När ungerska Pengön till slut blivit i stort sett värdelös, gav riksbanken upp och skrotade den som valuta till förmån för Forinter. (Foto: Wikicommons)

Till slut resulterade den ohållbara situationen i att pengön skrotades och ersattes av forinten som ny valuta.

4. Kina 1930- och 1940-talet.

Under 1930- och 1940-talet gick Kina igenom en period av hyperinflation. Från slutet av 1930-talet och slutet av 1940-talet kollapsade värdet på kinesiska pengar fullständigt.

Centralbanken i Kina höll flaggan högt med ständigt nya vackra sedlar i allt högre belopp. Här en miljon yuan i en och samma sedel. (Foto: Wikipedia)

En amerikansk dollar som i juni 1937 var värd 3,41 yuan var i maj 1949 värd 23 miljoner yuan.

5. Jugoslavien 1993-94

ANNONS

Under de tumulta åren 1993 -94 drabbades Jugoslavien av en skenande hyperinflation. För att möta bristen på pengar gick sedeltryckerierna varma och till slut trycktes det sedlar med det aktningsvärda beloppet 500 miljarder dinarer.

I tävlingen flest nollor på en sedel, placerade sig Jugoslavien ganska så bra under hyperinflationen på 1990-talet. (Foto: Wikicommons)

Några av landets provinser gav till slut upp dinaren som valuta och övergick till D-mark som så småningom omvandlades till Euro, vilket fortfarande är den aktuella valutan i bland annat Montenegro och Kosovo.

Läs mer: Kan inflationen idag bli ännu värre?

Läs mer: Unga vuxna får hjälp när inflationen äter upp pengavärdet

Läs mer om varför det blev hyperinflation i Kina här

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]