Att bo i Sverige har blivit dyrt. Hur dyrt det är beror dock i hög grad på var du bor. En ny kartläggning visar stora skillnader i kostnader för el, vatten, avlopp och avfall.
Här är Sveriges billigaste – och dyraste – kommun
Sverige är dyrt. På senare år har det blivit så pass dyrt att hälften av alla ensamstående svenskar inte har råd med näringsrik mat.
Priset på nödvändiga utgifter som mat, energi och bostad har ökat, och det rejält.
Men hur dyrt det faktiskt är beror i hög grad på var i landet du bor.
Skillnaden mellan Sveriges billigaste och dyraste kommun är över 21 000 kronor per år, bara i grundläggande hushållskostnader. Det visar en ny genomgång från Konsumentguiden.
Missa inte: Elprisexperten: Kan bli en dyr sommar för svenska hushåll. Dagens PS
Umeå billigast – Lund dyrast
Analysen, som främst bygger på el, vatten, avlopp och avfall, visar att Umeå – Sveriges billigaste studentstad – är billigast med en årlig kostnad på 38 255 kronor.
Även Linköping (44 852 kronor) och Jönköping (46 701 kronor) hör till de billigare kommunerna.
Dyrast är Lund på 59 316 kronor, tätt följt av Haninge på 58 275 kronor.
Snittet i hela Sverige ligger i sin tur på 51 863 kronor.
”Det här visar att hushållens ekonomi påverkas mycket mer av var man bor än många tror. Det handlar inte bara om boendekostnader, utan om en kombination av elnät, elhandel, VA, avfall, skatt och andra löpande utgifter som tillsammans får stor effekt över ett år”, säger Stefan Sällberg, ekonomiskribent på Konsumentguiden.se.
Ingen enskild bov bakom prisskillnaderna
Det finns ingen glasklar förklaring till varför vissa kommuner är dyrare än andra. I vissa fall är det elen som sticker ut, i andra är det VA-avgifter eller avfallskostnader.
Och i storstadsnära områden är det ofta boendepriserna som driver upp helheten.
Läs även: Världens billigaste storstad – här räcker pensionen längst. Dagens PS
Fjärrvärmen drar iväg
En kostnad som ökat kraftigt på senare år är fjärrvärmen. Senast 2024 visade en rapport från Nils Holgerssongruppen att fjärrvärmepriset stigit med i snitt 15,2 procent mellan 2023 och 2024.
”Årets prisökning är närmast ett rekord i prischock”, konstaterade man då.
Och så har det fortsatt.
Mellan 2024 och 2025 är ökningen störst i Eskilstuna. Där steg priset med hela 21,8 procent. Lund och Borås följer efter med ökningar på 12,7 respektive 10,5 procent.
Dyrast är fjärrvärmen, kanske föga förvånande, i Nacka (1 271,80 kr/MWh) och Stockholm (1 271,80 kr/MWh) medan Borås (632,80 kr/MWh) hör till de billigaste.
VA-kostnader pressar hushållen
Annat som pressar hushållen är vatten och avlopp. Senast i fjol höjde 139 kommuner sina VA-taxor med minst tio procent.
Här är det framför allt investeringar som driver kostnaderna uppåt.
Gamla system måste rustas upp, nya krav ställs på vattenverk och reningsverk – och det betalas i slutändan av hushållen.
Södertälje och Nacka hör till de dyraste kommunerna medan Örebro och Stockholm ligger lägre.
Läs också: Regeringen vill att kommuner ska få anställa läkare i äldreomsorg. E55
