Årets första månader bjöd på ett dyrt bakslag för landets villaägare. Nu har kostnaderna vänt ned igen. På ett kvartal har den beräknade husnotan minskat med drygt 9 200 kronor om året.
Glatt besked för Sveriges husägare: Blivit 9 200 kronor billigare
I början av året bröts en tvåårig trend av sjunkande kostnader. Den årliga notan för en genomsnittlig husägare steg då till nära 171 000 kronor – 13 000 kronor mer än kvartalet före.
Uppgången blev dock kortvarig.
Under andra kvartalet sjönk den beräknade årskostnaden till 161 701 kronor för ett hushåll med 70 procents belåning. Det är drygt 9 200 kronor mindre än kvartalet före, enligt Zmarta Husägarindex.
Även jämfört med samma period förra året har villalivet blivit billigare.
Läs även: Grannens träd faller på din tomt – då får du betala. Dagens PS
Elen sänker husnotan
Den främsta förklaringen hittar vi i eluttaget.
Under andra kvartalet uppgick den beräknade årliga elkostnaden för en genomsnittlig villaägare till omkring 27 400 kronor. Det är en minskning med nästan 5 600 kronor, eller 17 procent, jämfört med föregående kvartal.
Nedgången är till stor del säsongsbetonad. Och helt billigt har det inte blivit: jämfört med samma kvartal 2025 var elnotan fortfarande 30 procent högre.
Även huspriserna drog ned kostnaden i indexet. Genomsnittspriset för ett småhus sjönk till knappt 4 miljoner kronor, omkring 200 000 kronor mindre än kvartalet före.
När priset som ska finansieras blir lägre minskar också den beräknade ränteutgiften. I det här fallet med cirka 4 400 kronor om året.
Missa inte: På tisdag öppnar ansökan – villaägare kan få 60 000 kronor. Dagens PS
Räntan fortfarande den stora boven
Trots den lägre notan tycker Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind inte att villaägarna ska slå sig alltför bekvämt till ro.
”Det här kan vara lugnet före stormen där ökade kostnader för el och räntor lurar runt hörnet. Så innan du bokar en dyr resa under jullovet, gör en höststädning av hushållets ekonomi och skaffa en buffert för oförutsedda utgifter”, säger han.
För villaägaren är det fortfarande lånet som har störst möjlighet att göra avtryck i hushållskassan.
”För nästan alla husägare är utgifter kopplade till räntan den stora boven. Det är därför hushållen ska lägga extra krut på att just jämföra och förhandla räntorna”, säger Söderlind.
Stockholm får störst nedgång
Boendekostnaderna sjönk i samtliga regioner som ingår i indexet. Störst blev nedgången i Storstockholm, räknat i kronor, där lägre huspriser hjälpte till att pressa ned den beräknade notan.
I Storgöteborg och Stormalmö steg däremot huspriserna något. Där blev det i stället billigare el som räddade kalkylen.
Trots nedgången är det fortfarande klart dyrast att äga hus i huvudstadsområdet. Med 70 procents belåning beräknas årskostnaden till 242 673 kronor i Storstockholm.
Motsvarande nota är 208 832 kronor i Storgöteborg och 201 139 kronor i Stormalmö. Genomsnittet för hela riket är 161 701 kronor.
För den som lånat 85 procent av bostadens värde stiger riksnotan till 189 867 kronor om året.
Zmarta Husägarindex väger bland annat samman räntor, amorteringar, el, vatten och avlopp, sophämtning, försäkring och fastighetsavgift. Siffrorna är alltså en beräkning för olika typfall – inte ett löfte om att varje villaägare har fått exakt 9 200 kronor över.
Läs också: Inget bränsle till Ryssland – Kazakstan bryter avtalet. Realtid
