Det börjar ofta med en falsk annons, ett telefonsamtal och en första insättning på dryga 2 500 kronor. Sedan växer investeringsbluffen. Under 2025 blev svenska konsumenter av med uppemot 1,5 miljarder kronor.
Från 2 500 kronor till tömt konto – bluffen som drabbar tusentals svenskar
Upplägget är ofta enkelt.
Den som drabbas har i många fall först klickat på ett investeringserbjudande i sociala medier eller på nätet. Därifrån går kontakten vidare till en så kallad rådgivare, som uppmanar personen att öppna ett konto och sätta in ett startbelopp, enligt Polisen cirka 2 500 kronor.
Ofta pågår bedrägeriet under lång tid, där den utsatta upprepade gånger vilseleds att föra över större belopp. I vissa fall får bedragaren även personen att installera fjärrstyrningsprogram, och kan då göra överföringar eller ta lån i offrets namn.
Läs även: 400 000 svenskar har valt försäkringen – 2028 kan den försvinna. Dagens PS
Nära 1,5 miljarder försvann
Finansinspektionen, FI, har samlat in uppgifter från omkring 200 finansiella institut för att få en tydligare bild av investeringsbedrägerierna.
Resultatet är dystert.
Svenska konsumenter blev under 2025 av med uppemot 1,5 miljarder kronor till följd av investeringsbedrägerier.
Av summan handlar 830 miljoner kronor om bekräftade investeringsbedrägerier. Ytterligare 620 miljoner kronor gäller misstänkta investeringsbedrägerier.
Året dessförinnan anmäldes 3 250 investeringsbedrägerier i landet och de drabbade personerna lurades på sammanlagt 1,7 miljarder.
”Det handlar om mycket stora belopp som försvinner från konsumenters besparingar och i stället finansierar den kriminella ekonomin”, säger Jimmy Kvarnström, chef för område Marknader på FI.
Missa inte: Skilsmässoadvokaten: Ställ den här frågan på tredje dejten. Dagens PS
Bluffen bygger på stress och snabb avkastning
Investeringsbedrägerier kan handla om fonder, aktier, kryptovalutor, metaller eller andra upplägg som påstås ge hög avkastning.
Enligt Polisen börjar bluffen ofta med att den utsatta registrerar sig på en webbplats efter att ha sett ett erbjudande i sociala medier eller på nätet. Ofta används falska nyhetsartiklar om bitcoin eller verktyg som påstås kunna optimera handel.
”Bedragarna arbetar systematiskt med att bygga förtroende, skapa tidspress och påverka människor att fatta förhastade beslut”, säger Kvarnström.
Få tillbaka pengarna? Ännu en bluff
Bedrägeriet kan dessutom fortsätta även efter att pengarna är borta.
Polisen varnar för så kallade avgiftsbedrägerier. Det innebär att den som redan blivit lurad kontaktas av någon som påstår sig kunna hjälpa till att få tillbaka pengarna.
Mot en avgift.
Även det är ett bedrägeri.
Läs även: 58 000 kronor för färjeresan – nu växer kritiken mot Gotlandspriserna. E55
Så skyddar du dig
Grundregeln är enkel: låter investeringen för bra för att vara sann, är det oftast precis vad den är.
Den som lockas av ett erbjudande bör kontrollera att företaget finns i Finansinspektionens företagsregister och inte finns på FI:s varningslista.
Den som misstänker att den blivit utsatt ska kontakta banken direkt. Om en transaktion nyligen har gjorts kan banken i vissa fall ha möjlighet att stoppa den. Därefter bör brottet polisanmälas.
Det kan också vara viktigt att spara kontaktuppgifter, mejl, webbadresser, skärmdumpar och uppgifter om konton dit pengar har skickats.
Läs också: Private equity har gjort tusentals italienare till mångmiljonärer. Realtid
