Forskare sågar sänkta bränsleskatten: Onödig

“Det är ingen effektiv åtgärd”, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), till Göteborgs-Posten om regeringens sänkta skatt på drivmedel.

Skattesänkningen på bensin och diesel är den största i budgeten och beräknas kosta 6,7 miljarder kronor.

För den som tankar blir bensinpriset 14 öre lägre vid pump medan dieselpriset blir 41 öre billigare per liter.

Det blir effekterna av att regeringen sänker bränsleskatten med en krona, vilket för övrigt är mycket lägre än vad högerpartierna lovade under valrörelsen.

Forskaren: Gynnar främst drivmedelsproducenterna

Magnus Henrekson säger till GP att ett bensinpris i dag på 24 kronor är jämförbart med när en bensinen kostade en krona litern i början av 1970-talet.

Han förklarar det med att bilarna har blivit mer bränslesnåla och att lönerna stigit.

När skatten för 2023 nu sänks på bensin och diesel gagnar det i första hand drivmedelsproducenterna och sällan privatpersoner, enligt forskaren som anser att det hade varit bättre om regeringen med stöd av Sverigedemokraterna hade sänkt skatten på arbete med tanke på den hotande lågkonjunkturen.

Regeringen missar målet

Nu missar de styrande politikerna målet, menar han, att det ska löna sig mer att arbeta än att lyfta bidrag.

Till saken hör, säger han till GP, att om världen som många experter befarar går in i en lågkonjunktur så sjunker oljepriserna och i förlängningen bränslepriserna per automatik.

På samma sätt skulle ett slut på kriget i Ukraina spilla över på drivmedelspriserna i positiv mening, påpekar Magnus Henrekson och tillägger i GP-intervjun att regeringens sänkta skatt på bensin och diesel i den meningen var ett slag i luften – onödig.

Läs även: Bränsleupproret om svikna vallöftet: “Futtigt – ilskan är stor”