Flyttkedjor – när höginkomsttagare skapar plats åt andra på bostadsmarknaden genom att köpa nytt och dyrt – fungerar bättre utomlands än i Sverige. Ett exempel är Helsingfors.

ANNONS

De svenska flyttkedjorna är korta i ett internationellt perspektiv, enligt nationalekonomen Che-Yuan Liang. I Helsingfors är de generellt sett längre, säger han till Sveriges Radio.

Flyttkedjor varit en följetong när bostadsbristen diskuteras i Sverige.

Grundtanken i konceptet är att dyra nybyggen skapar effekter på hela bostadsmarknaden därför att personer med höga och medelhöga inkomster kommer att välja bort en billigare bostadsrätt eller hyresrätt för att flytta till fräscha bostäder med högre standard.

Då blir äldre och billigare lägenheter lediga. Det kommer i sin tur att skapa effekter för boende som behöver en hyresrätt med lägre hyra.

Så har politiker och prospekterare tänkt i samband med många av Sveriges nybyggen. En del menar att flyttkedjor inte fungerar som man hoppas, eftersom det inte finns några garantier för att de når grupper med låga inkomster.

Flyttkedjor kortare i Sverige

Nu visar det sig alltså att de svenska flyttkedjorna är inte så långa som de är i Helsingfors. Där har bygget av dyra bostäder i attraktiva områden slutat med att bostäder även för låginkomsttagare i billigare områden.

Nationalekonomen Che-Yuan Liang säger till Sveriges Radio att flyttkedjorna kortare här.

”Flyttkedjorna är inte lika långa i Sverige som internationellt. I genomsnitt är flyttkedjorna ungefär tre till fyra steg i storstäderna – lite längre på andra orter. Men det här kan ju bero på att man bygger väldigt lite. Om man bygger lite blir det ju en väldigt tajt bostadsmarknad med höga priser, och det i sin tur kan leda till att flyttkedjorna blir väldigt korta och inte sipprar ned till låginkomstområden”, säger Che-Yuan Liang.

ANNONS
ANNONS

Lägre nybyggande är en förklaring till att bostadspriserna blivit högre och att segregationen ökar. För att motverka det är det framför allt hyresrätter som gäller när man bygger nytt. Dessutom visar det sig att även personer med lägre inkomster flyttar in i dyra nybyggen.

”Generellt så tenderar hyresrätter att sippra ner snabbare, förutom att låginkomsttagare också direkt får ta del av dem”, säger Che-Yuang Liang.

Läs också:

Bostadsjätten spår fortsatt stigande priser [Dagens PS]
Sparade barnbidrag räcker inte till bostad [Dagens PS]