Sverige blir allt äldre. Färre barn föds, fler lever länge och de stora efterkrigskullarna har nu börjat fylla 80. Men är ”problemen” med Sveriges åldrande befolkning verkligen så stora som många antar?
Fler svenskar hundra år – inte så illa som det låter
Senast 2024 visade statistiken att vi i Sverige idag är tre gånger så många hundraåringar som vi var vid sekelskiktet år 2000.
Parallellt med den utvecklingen föder svenskarna – tillsammans med en stor del av världens befolkning – färre barn. Faktum är att det i dag föds 1,43 barn per kvinna i Sverige. Det är den lägsta siffran sedan mätningarna började år 1751.
Det låter som en utveckling som borde skaka om välfärden i grunden.
Och visst har varningsropen varit många. Fler äldre brukar kopplas till högre kostnader för pensioner, vård och omsorg.
Men när man går igenom siffrorna framträder en annan bild än den som ofta målas upp i debatten. Det rapporterar E55 med hänvisning till en genomgång i Dagens Nyheter.
”Fortsatt starka finanser”
Sverige står förvisso inför en demografisk utmaning, men mycket tyder på att den är hanterbar snarare än akut.
En åldrande befolkning blir ett problem först när den kombineras med lägre barnafödande. Detta då antalet personer som ska försörja de äldsta då minskar.
Trots det visar simuleringar för de kommande 30 åren att ”Sverige går mot fortsatt starka offentliga finanser, överskott i pensionssystemet samt äldre- och omsorgskostnader som inte tycks skena”, skriver DN.
Missa inte: Pensionärernas tips till yngre: Så undviker du våra misstag. Dagens PS
Fler äldre – men inte värst i klassen
Att befolkningen åldras är ingen svensk särfråga. Det är ett mönster som syns i stora delar av Europa och i andra utvecklade ekonomier. Skillnaden är att Sverige ser ut att stå bättre rustat än många andra.
Det som spelar störst roll för vård och omsorg är inte bara hur många som är över 65, utan hur många som är över 80. Det är i de åldrarna behoven ökar mest.
Där pekar prognoserna på att Sverige år 2050 kommer att ha en lägre andel 80-plussare per person i arbetsför ålder än de flesta andra EU-länder.
”Sverige framstår som ett land med bättre förutsättningar att hantera den demografiska utvecklingen än många andra”, konstaterar E55.
Vi lever längre – och arbetar längre
Ålder säger dessutom inte allt. De demografiska kvoterna visar hur många som finns i olika åldersgrupper, men inte hur många som faktiskt arbetar. Parallellt med att vi blir äldre, blir vi ju också friskare.
Dessutom har pensionssystemet anpassats till att människor lever längre, bland annat genom den rörliga riktåldern. För personer födda år 2000 kan riktåldern antas hamna runt 70 år.
”Det kan i sin tur kompensera en stor del av effekten av att andelen 20-64-åringar minskar”, skriver E55.
När fler jobbar längre får staten in mer skatt, människor försörjer sig själva under fler år och pensionerna stärks. Det är en viktig förklaring till att Konjunkturinstitutets simuleringar pekar mot fortsatt starka offentliga finanser och överskott i pensionssystemet.
Läs även: Vanliga missen – då blir din framtidsfullmakt ogiltig. Dagens PS
Den stora knäckfrågan finns någon annanstans
Det betyder inte att allt är lugnt. Kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård väntas öka fram till 2060. Men enligt de beräkningar som DN hänvisar till handlar det inte om någon dramatisk skenande utveckling.
I stället pekas personalförsörjningen ut som det verkligt svåra. Det räcker inte att pengar finns i systemen om det saknas sjuksköterskor, undersköterskor och annan utbildad personal.
Så ja, Sverige blir äldre. Men mycket tyder på att vi har bättre förutsättningar att hantera situationen är många andra länder. Dessutom innebär bättre hälsa och ett längre arbetsliv att trycket på välfärden minskar samtidigt som kostnaderna för vård- och äldreomsorg förvisso kommer att öka – men inte dramatiskt.
Det verkliga testet ser i stället ut att handla om bemanning: om vården och omsorgen lyckas få fram rätt personal när behoven växer.
Det är där framtidens prövning ser ut att ligga, åtminstone för tillfället. Inte i att Sverige blir äldre – utan i om välfärden lyckas få fram människorna som behövs när fler lever längre.
Läs också: Efter 70 händer något märkligt: livet slutar vara ett projekt. Realtid
