Bostadspriser, hyror och andra boendekostnader gräver djupa hål i européernas plånböcker. Och svenskarna kommer inte lindrigt undan.
Europas värsta bostadssiffror: 1,14 miljoner svenskar drabbade
Boendet tar en allt större tugga av många européers hushållskassa.
Enligt nya siffror från Euronews lever över 34 miljoner människor i EU i hushåll där boendet kostar mer än 40 procent av den disponibla inkomsten.
I Sverige handlar det om omkring 1,14 miljoner människor.
Sett till befolkningens storlek hör Sverige till de länder där problemet är som mest utbrett.
Missa inte: Sverige: Nu är det 48 000 kronor billigare att bo i villa. Dagens PS
Sverige sticker ut i Europa
Under 2025 levde 10,8 procent av Sveriges befolkning i hushåll där boendekostnaderna översteg 40 procent av den disponibla inkomsten.
Det kan jämföras med EU-genomsnittet på 7,7 procent.
Värre ser det dock ut för Grekland. Där passerar hela 26,4 procent av befolkningen gränsen. Även Danmark och Tyskland ligger högt, med 14,7 respektive 11,2 procent.
Betydligt bättre ser det ut i exempelvis Spanien och Italien, där motsvarande andelar är 7,2 respektive 5 procent.
I boendekostnaderna räknas bland annat hyra, bolåneräntor, el, uppvärmning och underhåll.
Ett hushåll med 30 000 kronor kvar efter skatt passerar alltså gränsen om de månatliga boendekostnaderna överstiger 12 000 kronor.
Läs även: Din röst kan påverka din lön – vissa tjänar 1,8 miljoner mer. Dagens PS
Bostadspriserna fortsätter uppåt
Bakom de höga boendekostnaderna ligger bland annat stigande bostadspriser och hyror.
Enligt nya siffror från Eurostat steg bostadspriserna i EU med 4,7 procent under andra kvartalet 2026, jämfört med samma period året före. Hyrorna ökade med 3 procent.
Problemet är särskilt kännbart för hushåll med lägre inkomster.
”De främsta orsakerna till den höga boendekostnadsbelastningen är stigande boendekostnader i förhållande till den blygsamma inkomstökningen, särskilt bland dem med lägst inkomster”, kommenterar Hannah Widmer, forskare vid ETH Zürich, hos Euronews.
Här är svenskarna som betalar mest
Enligt SCB-statistik lade hushåll i hyresrätt 27 procent av sin disponibla inkomst på boendet under 2024.
För bostadsrättsägare var motsvarande siffra 21 procent och för hushåll i ägda småhus 18 procent.
Skillnaden hänger framför allt samman med inkomsterna.
”Det beror på att hushåll i hyresrätt i genomsnitt har lägre disponibel inkomst”, förklarar Marcus Vingren, utredare på SCB.
Allra störst andel av inkomsten lägger ensamstående kvinnor över 64 år som bor i hyresrätt. För dem går 37 procent av den disponibla inkomsten till boendet, räknat som medianvärde.
Nästan varannan ekonomiskt utsatt svensk
För svenskar med särskilt låga inkomster är de europeiska siffrorna ännu dystrare.
Bland människor som riskerar fattigdom lever 46,8 procent i Sverige i hushåll där boendet kostar mer än 40 procent av den disponibla inkomsten.
Det är betydligt högre än EU-genomsnittet på 29,1 procent.
Här är det återigen Grekland som toppar statistiken, med hela 82,6 procent. Därefter följer Danmark med 59,8 procent och Schweiz med 56,1 procent.
I Italien är motsvarande andel 21,7 procent och i Frankrike 25,4 procent.
Läs också: Seniorrabatterna som sparar pengar – och fällorna du ska undvika. E55
