Nästan var fjärde krona av svenska hushålls inkomster går till boendet. Men för vissa tar hyran, räntorna och de andra boendeutgifterna en betydligt större del. En grupp sticker ut särskilt.
Boendet äter upp din inkomst – de här svenskarna drabbas hårdast
Att svenskarna lägger en stor del av sin inkomst på boendet är förstås ingen nyhet. Redan 2024 visade en rapport från Ferratum att svenska hushåll lägger den största andelen av sin disponibla inkomst på bolån eller hyra i hela Europa.
Och särskilt mycket bättre har det väl knappast blivit. I en ny sammanställning från låneförmedlaren Trygga ligger Sverige förvisso på tredje plats i EU. Men här räknas också fler boendeutgifter in, så resultaten är inte direkt jämförbara.
Enligt Eurostats siffror för 2025 går 24,2 procent av svenska hushålls disponibla inkomst till boendet. Bara Grekland och Danmark ligger högre.
För den som betalar hela kalaset själv är siffrorna ännu dystrare.
Läs även: Nu kan du få panten via Swish – butikerna ansluts från i dag. Dagens PS
37 procent vs 17
Ensamstående utan barn lägger 37,3 procent av inkomsten på boendet. För ett par med två barn är andelen 17,7 procent.
Den som bor ensam lägger alltså drygt dubbelt så stor andel av inkomsten på boendet som tvåbarnsparet.
”Och då ingår inte ens amorteringarna på bolånen”, kommenterar Viktor Ström på Trygga.
Äldre ensamstående sticker ut
Bland hushållstyperna är det ensamstående 65+ som lägger störst andel av inkomsten på boendet: 38,8 procent.
”För ensamstående som har fyllt 65 går nästan fyra kronor av tio till boendet. Det är hos dem det svider”, säger Ström.
Vi hittar även en del skillnader mellan ensamboende kvinnor och män. För kvinnor är boendets andel 38,6 procent, jämfört med 36,0 procent för män.
För par är andelarna lägre. Par under 65 år utan barn lägger 20,0 procent av inkomsten på boendet. För par med tre eller fler barn är siffran 19,7 procent.
Missa inte: Svensk myndighet slår larm om studielånen – vill skärpa reglerna. Dagens PS
Nästan halva inkomsten för de fattigaste
Bland hushåll under den relativa fattigdomsgränsen går 47,3 procent av inkomsten till boendet. Gränsen är här satt till 60 procent av medianinkomsten.
Nästan varannan krona försvinner alltså till boendet. Resten ska räcka till alla andra utgifter.
För hushåll över gränsen är motsvarande andel 20,2 procent.
Sverige trea i EU
Sverige ligger alltså på tredje plats med sina 24,2 procent, knappt före Tysklands 24,1 procent.
EU-snittet är 18,9 procent. Längst ned i listan finns Cypern, där boendet tar 10,9 procent av inkomsten.
Avståndet mellan Sverige och EU-snittet har dessutom vuxit. År 2010 var skillnaden 0,8 procentenheter. År 2025 hade den ökat till 5,3 procentenheter.
Utvecklingen började redan före räntehöjningarna. Fram till 2022 hade gapet vuxit till 2,7 procentenheter, framför allt genom att EU-snittet sjönk medan Sveriges andel saknade en tydlig riktning.
I boendekostnaderna ingår bland annat hyra, bolåneräntor, el, uppvärmning, vatten, underhåll och försäkring. Bostadsbidrag är avräknade och bolåneräntorna räknas efter ränteavdrag.
Läs också: Så klarar du ärenden till bank, vård och myndigheter utan BankID. E55
