Samband mellan låga ekonomiska kunskaper och dålig ekonomi

Färre än hälften kunde räkna ränta på ränta

På den första ekonomifrågan skulle respondenterna beräkna ränta på ett sparkonto där 100 kronor skulle sparas i fem år med 2 procent ränta. Endast 47 procent klarade av denna uppgift, och svarade att man i så fall kommer ha mer än 110 kronor på kontot. Resten svarade antingen fel eller att de inte hade någon aning om hur de skulle göra. 

Den andra ekonomifrågan handlade om inflation. Respondenterna skulle avgöra om man efter ett år skulle kunna köpa mer eller mindre för pengarna på sitt sparkonto jämfört med idag förutsatt att sparräntan under året kommer vara 3 procent men inflationen vara 4 procent. Här var det något fler; drygt hälften, som svarat att man mycket riktigt kommer kunna köpa färre saker för pengarna. Alarmerande var dock att hela 31 procent valde svarsalternativet ”har absolut ingen aning”.

I en annan fråga om huruvida låntagarna kontrollerar den effektiva räntan när de lånar eller handlar på avbetalning svarade också 6 procent att de inte vet vad den effektiva räntan är. Att så många av respondenterna inte kunde grundläggande ekonomiska begrepp som effektiv ränta, inflation och ränta på ränta är oroande, speciellt med tanke på att alla som deltog i undersökningen tagit minst ett lån eller gjort ett kreditköp under året. 

De med dåliga kunskaper har svårare att klara sina kostnader

I enkäten fanns också en fråga där de svarande fick uppskatta statusen på sin ekonomi. Här framkom ett tydligt samband. Bland den tredjedel som upplevde sig ha bäst ekonomi svarade cirka 42 procent rätt på båda ekonomifrågorna (ekonomisk kunskap i grafen). Den största gruppen svarande, cirka hälften, tyckte sig ha en halvbra ekonomi, där de åtminstone kunde klara alla nödvändiga kostnader. I denna grupp var det ungefär 30 procent som svarade rätt på frågorna. 17 procent av de svarande  upplevde att de ofta hade mer utgifter än inkomster och svårt att få ekonomin att gå ihop. I denna grupp var det också endast 16 procent som klarat båda ekonomifrågorna.

Kvinnor hade sämre kunskaper än män

En annan intressant skillnad kunde observeras i studien. De manliga låntagarna svarade i högre grad rätt på ekonomifrågorna. 58 procent av männen hade rätt på frågan om ränta på ränta och 70 procent kunde den om inflation. Bland kvinnorna var andelen som hade rätt svar 38 respektive 39 procent. Samtidigt hade fler av studiens kvinnliga deltagare universitets eller högskoleutbildning jämfört med männen – utbildningsnivå i sig kan alltså inte förklara resultatet. Vad deltagarna studerat framgick dock inte av studien, och kanske hade fler män studerat något relaterat till ekonomi.

Bidrar högre ekonomikunskaper till bättre ekonomi?

Något som är viktigt att komma ihåg när man läser undersökningar och statistik är att korrelation och kausalitet (orsakssamband) inte är samma sak. Även om det i studien är en tydlig korrelation mellan att ha högre ekonomikunskaper och att uppleva att privatekonomin är god behöver det inte betyda att ekonomikunskaper i sig leder till bättre ekonomi. Det kan till exempel vara så att högutbildade personer i allmänhet har bättre kunskaper om ekonomi och samtidigt bättre och mer välbetalda jobb än lågutbildade. 

I studien undersöks inte heller deltagarnas faktiska ekonomi utan svaren bygger på en självskattning av hur väl man lyckas täcka sina utgifter. Att personer med dåliga ekonomikunskaper också kan vara dåliga på att bedöma sin ekonomiska situation kan därför också påverka resultatet. En tredje faktor som kan påverka kausaliteten är urvalet. I studien ingår endast de som under det senaste året antingen tagit ett konsumentlån eller handlat på avbetalning. Det är inte säkert att resultatet i studien speglar befolkningen i stort.

Sammanfattningsvis

• Svenska låntagare verkar i allmänhet ha dålig koll på grundläggande ekonomiska begrepp. 53 procent av studiens deltagare kunde inte räkna ränta på ränta och 48 procent förstod inte hur inflation fungerar.
• Studiens kvinnliga deltagare hade betydligt sämre kunskaper än männen.
• En tydlig korrelation mellan deltagarnas ekonomikunskaper och privatekonomiska situation framgick där de som upplevde sin privatekonomi som god i högre grad hade rätt på frågorna och vice versa. 

Är du intresserad av att läsa mer om undersökningen kan du göra det här.