Många sambor delar boendekostnaderna rakt av. Men bakom en till synes enkel uppdelning kan det dölja sig flera fallgropar.
Ekonomen: Alla par bör inte dela lika på bostadskostnaderna
Ekonomiska beslut hör partnerlivet till. I dag fattar 72 procent av alla samboende och gifta par ekonomiska beslut tillsammans, konstaterade PS i fjol. Ändå uppstår det konflikter kring pengar.
Ett beslut som kan leda till konflikt är hur man ska dela upp sina bostadskostnader.
Läs även: Ta ut pensionen redan vid 64 – experten: ”Det är faktiskt ett tips”. Dagens PS
Majoriteten delar lika
En ny intervjuundersökning från Demoskop, som återges i Dagens Industri, visar att merparten av sammanboende par delar kostnaderna lika. Hos var tredje par är det dock en person som står för större delen av utgifterna.
Det behöver inte vara fel. Men det kan bli problem om paret inte har tänkt igenom vad som faktiskt är rättvist och vad som händer om relationen tar slut.
Inte alltid rimligt att dela allt lika
Enligt de intervjuade beror den ojämna fördelningen ofta på sådant som löneskillnader, studier, arbetslöshet eller att den ena partnern har flyttat in i den andres bostad.
SEB:s privatekonom Américo Fernández säger att det inte finns en lösning som passar alla och att det för vissa kan vara mer rättvist att inte dela lika.
”En ojämn uppdelning behöver inte vara ett problem. Många väljer en procentuell fördelning baserat på inkomster vilket i viss mån kan anses vara mer rättvis än att dela lika”.
Missa inte: Många vill ha hus i Spanien – men svenskarna halkar efter. Dagens PS
Då bör det inte delas lika
Om det är en person som äger bostaden bör boendekostnaderna inte delas rakt av, menar Fernández.
Löpande kostnader som ränta, el, hyra och avgift kan delas. Däremot bör amortering bara betalas av bostadsägaren. Detta eftersom det är ett sparande som gynnar den som äger bostaden.
Sparandet kan skapa en snedfördelning
En annan vanlig fälla är att den ena parten står för sparandet och den andra för mat och vardagsutgifter.
”Då finns en stor risk att det resulterar i en mycket skev uppdelning vid separation eftersom sparande i eget namn inte ingår i en bodelning”.
Där blir skillnaden mellan sambor och gifta tydlig. För sambor är inte all egendom automatiskt gemensam och därför kan ekonomiska upplägg som känns smidiga i stunden bli dyra i längden.
Läs även: Svenskt par blev avokadobönder i Spanien – allt började av en slump. E55
Även hyresrätt kan bli en riskzon
Problemen gäller inte bara den som bor i bostadsrätt eller villa. Även i hyresrätt finns det saker att se upp med. Den som står på kontraktet har i regel ett starkare skydd, menar Fernández.
”Utgångsläget är att den som står på kontraktet har starkare besittningsrätt. Den andra parten riskerar att bli utan bostad vid eventuell separation”, säger han.
Läs också: Staten driver upp bostadspriserna – ”Stuckit huvudet i sanden”. Realtid
