Varför kan vissa knappt låta lönen landa på kontot innan pengarna börjar försvinna, medan andra har svårt att unna sig något trots ett välfyllt sparkonto? Våra känslor – och erfarenheter från barndomen – kan spela en betydande roll.
Din barndom kan styra din ekonomi – därför fattar vi irrationella beslut om pengar
Att barndomen kan styra din ekonomi senare i livet har vi redan kartlagt tidigare. Den som växer upp under tuffa ekonomiska villkor löper större risk att drabbas av ensamhet, ångest och depressiva symtom.
Det står även klart att rika kompisar som barn kan leda till att även du får mer på kontot som vuxen.
Hjärnforskaren Jon Sigurd Wegener, som är specialiserad på neuroekonomi, visar nu vidare ett klart samband mellan barndomen och hur mycket pengar vi faktiskt kommer att ha senare i livet.
Han säger till danska tidingen Børsen att känslor är kopplade till vårt förhållande till pengar.
”Själva idén att förnuft och känsla är varandras motsatser är inte logisk. Den föddes för många hundra år sedan vid en tidpunkt då man till exempel trodde att kvinnor var irrationella, så de borde inte ha rösträtt. Men medan hjärnforskningen sedan dess har hunnit ikapp på det området, har språket med vilket de två sakerna fortfarande presenteras som motsatser – och därmed vår uppfattning av verkligheten – inte gjort det”, säger han.
Även ett till synes rationellt beslut, som att bygga upp ett sparkapital för framtiden, är kopplat till känslor. Pengarna kan exempelvis representera trygghet och kontroll.
Hjärnan vill ha belöningen nu
Problemet är att människans hjärna inte alltid är särskilt väl anpassad till dagens konsumtionssamhälle.
När vi köper något får vi belöningen omedelbart. Vinsten av att spara pengar kanske däremot inte märks förrän om tio eller tjugo år.
Det kan bidra till att förklara varför långsiktigt sparande är svårt för många. Samtidigt har digitaliseringen gjort det enklare än någonsin att konsumera.
Kreditkort, digitala plånböcker och nätbutiker har dessutom gjort själva betalningen mindre påtaglig.
Mindre konkreta pengar
När pengar bara visas som siffror på en skärm blir förlusten mindre konkret än när sedlar lämnar handen.
Det kan bidra till att förklara varför långsiktigt sparande är svårt för många.
Vissa sparar – andra inte
Hur kommer det då sig att vissa av oss kan spara lönen och andra bränner den efter en vecka – på utgifter som man själv tycker är nödvändiga men som egentligen inte är det.
Även här spelar barndomen in menar en annan expert – psykologen Johanne Stentoft – som menar att barn lär sig olika beteenden genom att observera sina föräldrar – exempelvis hur familjen pratar om pengar, betalar räkningar och prioriterar olika utgifter.
Men det finns också ett djupare känslomässigt lager.
”Om grundläggande emotionella behov – såsom behovet av trygghet, att bli sedd eller att höra till – inte tillgodoses under barndomen, skapar vi ett livsmönster: en inlärd uppfattning om vilka vi är och vad vi kan förvänta oss av andra”, avslutar Johanne Stentoft .
Läs även:
