Inflationen är låg, köpkraften har stärkts och flera politiska besked har pekat mot mer pengar kvar i plånboken. Ändå har svenskarna svårt att släppa oron för nya prisökningar.
Det här oroar svenskarna mest just nu
Oron över den egna ekonomin har ökat. I maj visade en undersökning från Sparbankernas Riksförbund att nästan var tredje svensk är mer orolig för sin privatekonomi jämfört med för ett år sedan.
Några dagar dessförinnan visade en annan undersökning att svenskarnas syn på ekonomin i stort har blivit mer negativ och att många, två tredjedelar, tror att det oroliga omvärldsläget kommer att påverka Sveriges ekonomi negativt.
Nu visar en ny studie att det är maten som gnager allra mest.
Läs även: Svenskarna vill flytta – därför stoppas nästan hälften. Dagens PS
Många oroar sig för stigande matpriser
När Demoskop, på uppdrag av SEB, frågar svenska hushåll om deras syn på framtida prisökningar svarar 64 procent att de oroar sig väldigt eller ganska mycket för stigande matpriser.
Föga förvånande, kan tyckas. I slutet av maj varnade Livsmedelsföretagen för att stigande transport- och förpackningskostnader kan pressa upp matpriserna igen. Enligt branschorganisationen står dessa kostnader för omkring en femtedel av livsmedelstillverkarnas totala kostnader.
Konsumtionsvaror och bränslepriser
Annat som oroar är priset på vanliga konsumtionsvaror och bränsle. Där svarar 57 respektive 54 procent att de känner ganska eller mycket stor oro för stigande priser.
Detta sker trots att inflationen enligt KPIF uppgick till 1,5 procent i maj – under Riksbankens mål på 2 procent.
Missa inte: Här är Sveriges billigaste – och dyraste – matbutik. Dagens PS
Priserna sitter kvar i huvudet
SEB:s privatekonom Américo Fernández menar att hushållen fortfarande bär med sig erfarenheterna från de senaste årens prisrusningar.
”Trots rekordhög köpkraft, plånboksstöd och låg inflation uppfattar hushållen den faktiska inflationen som betydligt högre än vad den är. Det vittnar om att många fortfarande vänjer sig vid de nya prisnivåerna från höginflationsåren”, säger han till Privata Affärer.
Oron syns inte bara bland hushåll med lägre inkomster. Varannan höginkomsttagare oroar sig för att mat, bränsle och andra vardagsvaror ska bli dyrare.
Det är något som överraskar Fernández, eftersom mat vanligtvis står för en mindre del av utgifterna i hushåll med högre inkomster. En möjlig förklaring, enligt honom, är att stigande matpriser ses som ett tecken på att ekonomin i stort kan försämras.
Räntan kan avgöra nästa steg
Samtidigt finns faktorer som kan dämpa oron. Bland annat har en överenskommelse mellan USA och Iran fått börser att stiga, räntor att falla och oljepriset att gå ned.
Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, menar att lägre energipriser kan minska inflationstrycket och därmed även risken för räntehöjningar.
”Sannolikheten för räntehöjningar har därmed minskat, förutsatt att fredsavtalet håller”, säger hon till Privata Affärer.
Läs också: Finansprofilen: Inflationen stjäl dina pengar – detta måste du göra. Realtid
