Sveriges kommuner har höjt VA-taxorna med i genomsnitt 7,3 procent sedan 2025. Det visar den årliga kartläggningen från Nils Holgersson-gruppen, som består av representanter från bland annat Bostadsrätterna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta.
Skenande VA-taxor – stora skillnader i landet
I år får många hushåll känna av svidande höjda priser för vatten och avlopp.
VA-taxorna höjs drastiskt i många delar av landet, visar en ny rapport.
Kommuner skickar notan till hushåll i stället för att ta ansvar för kostnaden, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, som står bakom rapporten.
Sveriges kommuner har höjt VA-taxorna med i genomsnitt 7,3 procent sedan 2025. Det visar den årliga kartläggningen från Nils Holgersson-gruppen, som består av representanter från bland annat Bostadsrätterna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta.
De skenande VA-priserna är en del av en brant uppgång för vattenkostnaderna i landet på senare år: Sedan 2023 har VA-priserna ökat med 35 procent – mer än sju gånger snabbare än den allmänna inflationen.
I Trosa, Danderyd och Gnesta har VA-taxan för hushåll i flerbostadshus höjts med över 100 procent de senaste tre åren.
Stora skillnader
Hur hårt årets höjning slår beror på var i landet du bor.
Av landets 290 kommuner höjer 89 taxan med minst 10 procent, medan 20 ökar kostnaden med drygt 20 procent. Mest drastisk är höjningen i Ljungby och Pajala, där ökningen av VA-avgiften landar kring 60 procent.
Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, ser inget godtagbart skäl till höjningen eller de lokala skillnaderna.
Argument som nya lagkrav och eftersatt underhåll håller inte för att förklara de rusande priserna och är ingen ursäkt för att lägga dem på hushållen, anser han.
Att uppmana enskilda hushåll att spara vatten är ett sätt att föra dem bakom ljuset, enligt Berggren.
Om man sänker sin vattenförbrukning 20 procent och VA-taxan höjs med 100 procent, blir vattnet ändå inte billigare för hushållet.
I stället för högre avgifter borde minskad vattenförbrukning leda till mer effektiv VA-verksamhet, anser Berggren.
Kunder tar smällen
Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten, anser dock att det är rimligt att vissa kostnader blir synliga på VA-avgiften, och ser även lokala prisskillnader som logiska.
De kan bero på olika förutsättningar i kommunerna när det gäller kundunderlag och geologi. På en plats kanske man har har behövt spränga i berg för att få tillgång till vattenförsörjning, och har högre kostnader, säger han.
Svenskt Vatten har länge flaggat för att investeringar på 31 miljarder kronor per år krävs för att täcka det enorma investeringsbehovet för landets eftersatta VA-nät, och efterlyst en statlig utredning för hur detta ska finansieras.
Men det lär bli VA-kunderna som fortsatt får ta smällen för detta, säger Pär Dalhielm.
Högst VA-taxa: kronor per lägenhet och år:
(med utgångspunkt från den vanligaste lägenhetstypen i svenska flerbostadshus: en tvårumslägenhet på omkring 60 kvadratmeter)
Trosa 14 298
Vaxholm 13 818
Gnesta 13 334
Norrtälje 13 024
Värmdö 12 785
Nordanstig 12 748
Tjörn 12 506
Lysekil 12 262
Österåker 11 988
Strömstad 11 860
Bland kommunerna som i år fått sänkt VA-taxa finns Nyköping (-14, 7 procent), Kungsör (-9,8 procent) och Emmaboda (-4,8 procent).
Här har VA-taxan höjts mest i år:
Ljungby 61,0 procent (Här låg VA-priset dock relativt lågt innan höjning: 4 468 kronor per lägenhet)
Pajala 57, 1 procent
Habo 30,0 procent
Sundbyberg 27,7 procent
Valdemarsvik 27,1 procent
Gnesta 25,9 procent
Norberg 25,0 procent
Sala 25,0 procent
Nykvarn 25,0 procent
Genomsnittlig ökning för VA-avgiften för hela riket: 7,3 procent.
Källa: Nils Holgersson-rapporten 2026.
Nils Holgersson-gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
