Det visar siffror. Och vanligast är att unga bekostar sina bostadsköp med de dyrare lånen.

I morgon, den 1 mars, skärps amorteringskravet på nytt.

Förra gången amorteringskravet skärptes – det var den 1 juni 2016 – ökade blancolånen kraftigt, enligt en undersökning från Svenskt Kvalitetsindex (SKI), som Svenska Dagbladet hänvisar till.

13 procent av blancolånen som då togs användes för att finansiera kontantinsatser vid bostadsköp och nästan 20 procent av dem som använde blancolånen till det var unga personer under 29 år, framgår det.

Om det här upprepas är det en oroande utveckling, anser experter.

”Jag utgår från att både Finansinspektionen och Riksbanken håller på att analysera utvecklingen”, säger Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, till SvD Näringsliv där Per Nordkvist, avdelningschef på Finansinspektionen (FI), medger att det kan finnas en koppling mellan skärpt amorteringskrav och ökningen av blancolån.

ANNONS
ANNONS

”Det är inte omöjligt att det finns ett samband men vi har inte slagit fast hur den korrelationen ser ut. Ökningen bland blancolån beror ju på flera olika aspekter. Vi har en stark arbetsmarknad och en låg räntemiljö och det driver ju skuldsättningen generellt”, säger han i artikeln.

Han tillägger att FI följer utvecklingen för att se om trenden upprepas med en ökning av blancolån – som får bekosta bostadsköp – efter det skärpta amorteringskrav som nu börjar gälla.

I morgon alltså, den 1 mars.

Men vad det skärpta amorteringskravet innebär är det långtifrån alla svenskar som har koll på.

Och så här kommer bankerna att agera gentemot sina kunder när det skärpta amorteringskravet nu blir verklighet.

Så tycker förresten svenskarna om amorteringskravet, enligt en Sifo-undersökning beställd av mäklarfirman Bjurfors.