Hur står sig egentligen Sverige när Europas pensioner jämförs? Inte fullt så bra som man kanske vill tro. I flera europeiska länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner enorm.
Bakslag för Sverige – har Nordens största pensionsgap
Att kvinnor tjänar mindre än män har väl de flesta koll på vid det här laget. I EU handlar det om en skillnad på 11,1 procent. Det är mycket. Och mer blir det.
När arbetslivet är över och lönen byts ut mot pension växer gapet till 24,5 procent. Det innebär att kvinnor får 75,50 euro i pension för varje 100 euro som män får.
Läs även: Så hög lön har andra i din ålder – se snittet. Dagens PS
Störst gap på Malta
Störst är skillnaden på Malta. Där är kvinnors pensioner 38,2 procent lägre än mäns. Därefter följer Storbritannien med 37 procent, Nederländerna med 36,3 procent och Österrike med 35,6 procent.
Sverige klarar sig förvisso bättre än de värsta exemplen, men sticker inte ut som något föredöme. Enligt sammanställningen, som kommer från Euronews, ligger det svenska pensionsgapet på 23,3 procent. Det är strax under EU-snittet på 24,5 procent.
Det innebär också att det svenska gapet är större än i våra grannländer. I Danmark ligger pensionsgapet på 15,6 procent. I Norge är det 17,9 procent och i Finland 21,3 procent.
Missa inte: Ta ledigt varje fredag – så hög blir din lön. Dagens PS
Lönen är bara början
Att pensionsgapet är så mycket större än lönegapet beror på att pensionen inte bara speglar vad någon tjänar i dag. Den speglar ett helt arbetsliv.
Professor Alexandra Niessen-Ruenzi vid University of Mannheim förklarar att lönegapet oftast räknas på timlön. Pensionsgapet fångar däremot även in livsinkomster, deltidsarbete, avbrott i karriären och antal år i betalt arbete.
”Små skillnader i inkomster, arbetstid, karriäravbrott, omsorgsansvar, sparmönster och investeringsbeslut byggs upp under årtionden och blir som tydligast vid pensionen”, konstaterar Dr Ariane Agunsoye vid Goldsmiths, University of London.
Deltid och omsorg väger tungt
Kvinnor arbetar oftare deltid, tar oftare längre avbrott från arbetsmarknaden och bär fortfarande en större del av ansvaret för barn och anhöriga.
Det gör att inbetalningarna till pensionen blir lägre – år efter år.
Därtill kommer ränta-på-ränta-effekten. Ett litet tapp i pensionsinbetalningar i 20- eller 30-årsåldern kan bli betydligt större när personen når 60-årsåldern.
Läs också: Svenskar jobbar mest i Norden – får ändå lägst lön. Realtid
