Norrmännen testar en ny metod för att bekämpa vinterhalkan – utan att behöva skicka ut saltbilar på vägarna. Med automatiska munstycken i vägräcket ska saltningen kunna riktas mot exakt de vägavsnitt där risken för halka är som störst.
Norska testet: Saltbilen får konkurrens i halkan
Älskat såväl som hatat (eller kanske mest hatat?) – vägsaltet.
När temperaturerna kryper nedåt och vägarna blir förrädiska kommer de stora saltbilarna som en svidande räddning. Det värsta väglaget smälter undan och trafiken kan fortsätta i maklig takt.
Kritiker har i många år pekat på den negativa miljöpåverkan, även Trafikverket tillhör den skaran – trots att de är ansvariga för att salta drygt 2500 mil av de statliga vägarna. De menar dock att inga andra rimliga alternativ finns för att bekämpa halkan på de mest högtrafikerade vägarna.
Saltet drar även upp risken för rostangrepp på de bilar som kör på vägarna, något bland annat Sveriges Radio belyst tidigare. Vissa menar även att vilda djur lockas upp på vägbanorna av det välsmakande saltet, vilket skulle öka risken för viltolyckor.
Norrmännen testar ny metod
Grannlandet lider liknande vintrar som vi här i Sverige, och vägsaltet är också i Norge en del av myndigheternas årliga halkbekämpning. Men i år finns planer på att testa en ny metod, som skulle kunna innebära en skonsammare saltning.
På en nyrenoverad sträcka av E6 mellan Kvithammar och Åsen har vägentreprenören installerat munstycken som ska spruta saltlake direkt på vägen. Munstyckena och de tillhörande slangarna sitter direkt i vägens skyddsräcke, och täcker in en sträcka på cirka 280 meter, skriver Nye Veier i ett pressmeddelande.
Den specifika vägsträckan valdes ut på grund av att den är extra utsatt för halka.
”Kleiva är en punkt där vi vet att temperaturen ofta är lägre än på andra ställen på sträckan. Här får vi lite sol, och samtidigt finns det en bäck i området. Därför är det här ett bra ställe att prova automatisk saltning”, säger Roar Dypvik, driftsrådgivare på Nye Veier.
Kan salta mer exakt
Smarta sensorer övervakar bland annat temperatur och daggpunkt, alltså den temperatur då luften blir mättad och vattenånga kondenserar till dagg, dimma eller frost. När förhållandena indikerar risk för frost kan den driftansvariga entreprenören aktivera systemet på distans och applicera saltlösning på vägen innan den hinner bli hal.
Förutom att man kan vara mer förutseende med saltningen innebär lösningen också att halkbekämpningen kan göras mer exakt. I det norska testet är det specifikt de 280 utsatta metrarna som behandlas med salt, varken mer eller mindre. Det innebär kortare sträcka som bilar exponeras för saltet, och att den eventuella miljöpåverkan blir mer koncentrerad.
Många förare kan säkert också vara tacksamma över att slippa ligga bakom en saltbil på vägen.
”Vi vill ligga i framkant. Om vi kan behandla exakt den punkt som behöver det, när den behöver det, kan vi både bidra till goda körförhållanden och använda resurser mer ändamålsenligt”, säger Dypvik.
