Kanske var det med inspiration från 90-talsklassikern Speed med Keanu Reeves och Sandra Bullock i huvudrollerna som den brittiska mannen gjorde upp planerna för sitt bedrägeri.
Blåsningen: Fejkade scenario från Speed-filmen
I filmen tvingas en fullpackad buss hålla sig över 80 km/h eftersom att en skurk riggat en bomb till att explodera om hastigheten sjunker – actionpackat och nagelbitande, med andra ord.
Den nu 33-åriga mannen från Storbritannien som kontaktade larmcentralen förklarade för telefonisten att hans el-Jaguar tappat bromsförmågan och att han nu dundrade fram hejdlöst på väg M58 mot Liverpool, skriver den lokala polisen på sin hemsida.
Polisen satte in eskort för att skydda både föraren och alla medtrafikanter på vägen. Färden pågick så länge som bilen hade laddning, och under tiden lyckades mannen kollidera med en framförliggande polisbil hela 31 gånger.
Som snabbast nådde den ”skenande” bilen en hastighet om 138 km/h.
Läs mer: Polis använder ny spray för att stoppa brott på elsparkcykel
Hade inte använt bromspedalen – ville bli av med bilen
Nu, cirka två år efter mardrömsfärden, döms mannen till fängelse i fyra år och tre månader. En utförlig utredning av bilens svarta låda, alltså datorn där all färddata sparas, visade att mannen inte försökt använda bilens bromsar en enda gång under vansinnesresan – trots att han påstod det i samtalet med larmcentralen.
Läs mer: Sommartid är högsäsong för vägpirater: Var försiktig och misstänksam
Samtidigt kunde det utläsas att bilen faktiskt stått stilla vid en cirkulationsplats, bara minuter innan mannen först slog larmnumret.
Som ytterligare bevis på bedrägeriet lyftes att mannen låg efter med sina betalningar på bilen, och att han skickat meddelanden där han diskuterat olika idéer för att göra sig av med bilen, enligt BBC.
Miljoner på marknadsföring
Jaguar Land Rover ska enligt polisens utsaga ha varit högst delaktiga i utredningen, troligtvis med motivationen att rentvå varumärket från fallerande bromssystem.
Under rättegången menade Jaguar Land Rover att märket tvingades avsätta 50 miljoner pund (nästan 700 miljoner kronor i dagens växelkurs) i marknadsföringskostnader för att motverka den negativa publicitet som uppstod till följd av mediernas rapportering om de påstådda bromsfelen.
