Enligt Folkhälsomyndigheten är olika typer av lätta psykiska besvär, som oro, stress och sömnproblem vanliga i Sverige.

ANNONS

Folkhälsomyndighetens senaste nationella folkhälsoenkät gjordes 2021, den visar att de flesta av oss har ett gott psykiskt välbefinnande, men nästan hälften av alla mellan 45 och 64 år uppgav att de har sömnproblem, kvinnor uppgav mer sömnbesvär än män. Bland kvinnor rapporterade 53 procent att de har sömnbesvär och bland män var siffran 39 procent.

I åldersgruppen 30–44 år uppgav 38 procent att de har sömnproblem, något fler kvinnor uppgav att de har dessa besvär, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Under perioden 2006 till 2021 har andelen som uppger att de har sömnbesvär i den här åldersgruppen ökat.

Bland 16–29-åringar uppgav 39 procent att de har sömnproblem, även i den här åldersgruppen angav fler kvinnor än män att de har besvär och även i den här åldersgruppen har andelen som uppgav att de har sömnbesvär ökat under perioden 2006 till 2021.

Negativ inverkan på produktiviteten

Sömnproblem kan få långtgående konsekvenser, allt från humörsvängningar och koncentrationsbrist till olyckor och skador. Det har så klart negativ inverkan på produktiviteten. Sömnbrist ökar även risken för sjukskrivningar, vilket är kostsamt för både arbetsgivare och den drabbade individen.

Forskning har visat att sömnbrist leder till en reduktion av arbetskapacitet med runt 10 procent hos den som är drabbad. Det betyder alltså att en medarbetare som inte sover tillräckligt inte använder sin fulla potential på arbetet”, säger Li Åslund, sömnexpert på Sleep Cycle, en plattform för sömnanalys, till Dagens PS.

I undersökningen, som gjordes bland fem OECD-länder, uppskattas att cirka 680 miljarder amerikanska dollar går förlorade varje år på grund av anställdas sömnbrist.

Li Åslund, sömnexpert på Sleep Cycle, en mobilapp som har miljoner dagliga aktiva användare och över två miljarder analyserade nätter i fler än 150 länder. Därmed är den en av världens mest omfattande källor för sömnstatistik och bidrar till sömnforskning och rapportering över hela världen.

Den påverkan som sömnbrist kan ha på vår produktivitet, kostnaderna för arbetsrelaterade olyckor och belastningen på vårt kognitiva och emotionella tillstånd lyfts inte fram tillräckligt ofta, tycker Li Åslund.

Svårt hålla fokus länge

En annan undersökning tittade på vilken effekt sömnbrist har på arbetsprestation, den visade att de deltagare som rapporterade att de led av sömnbrist hade svårt att engagera sig i arbetsuppgifter som krävde långvarigt fokus.

Resultaten visar att funktioner som utförs av den prefrontala barken i hjärnan, såsom beslutsfattande, kreativitet, bearbetning och inlärning, påverkas starkt av sömnbrist.

ANNONS
ANNONS

Sömn är grunden för vår hälsa

Li Åslund förklarar att sömnen är grunden för vår hälsa, både fysisk och psykisk och därför central för hur vi mår och fungerar. Att sova för lite är förknippat med en rad negativa konsekvenser. För vuxna rekommenderas mellan 7 och 9 timmar sömn.

”Gällande de kognitiva förmågorna har sömnbrist påverkan på flera viktiga funktioner. Sömnbrist ger oss sämre förmåga till både korttids- och långtidsminne. För lite sömn är också förknippat med sänkt koncentrationsförmåga samt svårigheter att resonera och fatta beslut. Vår förmåga till kreativitet, flexibilitet och innovation påverkas också negativt av sömnbrist”, säger hon till Dagens PS.

Svårare fatta bra beslut

Li Åslund förklarar att eftersom sömnbrist har negativ påverkan på vår kognitiva förmåga påverkas även förmågan att effektivt och korrekt genomföra uppgifter som är viktiga för vårt arbete.

”Påverkan på korttidsminnet, vilket är centralt fört att vi ska kunna bearbeta information, gör det svårare att värdera och sortera fakta för att fatta bra beslut. Svårigheter att behålla koncentrationen under längre stunder gör att vi tappar fokus och riskerar att missa viktig information under möten och föreläsningar”, säger hon.

Li Åslund berättar att eftersom sömnbrist gör oss mer rigida, riskerar vi att fastna i strategier som inte fungerar och får svårt att hitta nya, kreativa lösningar på problem. Sömnbrist och andra symptom på sömnproblem, som exempelvis lång insomningstid, är relaterat till nedsatt arbetsprestation och ökad upplevelse av stress.

Skapa en sömnvänlig arbetsmiljö

På grund av att sömnbrist har negativ påverkan, både på vår arbetsprestation och på vår hälsa, är det viktigt att arbetsgivaren och den som är chef agerar proaktivt för att skapa en sömnvänlig arbetsmiljö. Små beteendeförändringar kan hjälpa medarbetarna att skapa förutsättningar för god sömn.

”Genom att uppmuntra till fysisk aktivitet utomhus under arbetsdagen, till exempel genom walk&talks istället för möten framför datorn, får de anställda möjligheten till dagsljus och motion, vilket är positivt för dygnsrytmen och därigenom sömnen”, säger Li Åslund till Dagens PS.

Hon säger vidare att kortare pauser för nedvarvning kan vara ett sätt att sänka stress och öka förmågan att reglera kroppens vakenhet, något som också gör det lättare att somna på kvällen.

Tydlig gräns mellan jobb och fritid

”Att ha enskilda samtal med medarbetare som verkar drabbade av sömnbrist och erbjuda anpassningar i schema som ger maximal möjlighet till återhämtning kan också vara hjälpsamt, liksom tydlighet gällande gränsen mellan arbetstid och fritid”, förklarar hon.

ANNONS
ANNONS

Hon menar att det kan vara bra att komma överens om gemensamma riktlinjer för när man förväntas vara tillgänglig på mail och telefon. Det kan möjliggöra värdefull återhämtning för individer som annars riskerar att ständigt vara uppkopplade mot arbetet.

Motverka sömnighet på jobbet

Det finns vissa metoder du kan använda på din arbetsplats för att motverka trötthet och hålla produktiviteten uppe, här är Li Åslunds tips:

  • Vilorum: Anpassa kontoret med vilorum där anställda kan få vila upp sig en stund. Möblera med  lämpliga vilstolar eller till och med sängar för att ge de anställda en chans till en powernap mellan skift eller under lunchraster.
  • Pauser: Planera in pauser i kombination med kortare skift.
  • Temperatur: Inomhusklimat kan antingen bidra till en känsla av sömnighet eller pigga upp. När temperaturen är hög känner man sig dåsigare. Den idealiska temperaturen för att hålla sig alert är 20 grader.
  • Ljud: Spela upp varierad musik i arbetslokalerna, det är ett effektivt sätt att hålla dig själv och din personal vakna och alerta.
  • Ljus: Att använda belysning är en vanlig metod för att både få till en behaglig väckning, men också för att bekämpa trötthet under till exempel nattskift. Att hålla ljusstyrkan mellan 750 och 1 000 lux kan hjälpa till med vakenhet och minska sömnighet.

 

De har testat sömnappar

Sömnappen Sleep Cycle hjälper användare att somna lättare, den läser av och analyserar sömnen under natten och väcker när användaren är i lätt sömnfas.

Anna Bergwik i Stockholm jobbar med hundar. Hon tyckte att hon sov dåligt och testade Sleep Cycle för att få en bättre bild av hur hon sover. Appen visade hur mycket sömn hon fick och att hon har sömnapné, andningsuppehåll under sömnen.

”Appen höll koll på hur mycket rem-sömn och djupsömn jag fick under en natt och hur jag vaknade till. Den hjälpte mig att se att jag faktiskt har sömnapné, och så var det kul att den kunde spela in mig under natten så jag hörde mig själv och hunden snarka i kör, och att jag pratade i sömnen”, säger hon till Dagens PS.

Testade app för avslappning

När bildredaktören Susanne Kivinen, hade svårt att somna testade hon både Sleep Cycle och en annan sömnapp som heter Deep sleep with AJ, det är en app där en man talar lugnt så att man ska bli avslappnad.

”Han pratar lugnt och säger att man ska slappna av i armen, i ryggraden och så vidare, så att man ska slappna av i kroppen och tänka på vackra saker, att man är i en skog och fåglarna kvittrar, såna saker”, förklarar Susanne Kivinen för dagens PS.

Hon berättar att han pratar i en halvtimme och att han på slutet pratar mindre och mindre och att det då är menat att man ska somna.

ANNONS
ANNONS

”Men det gör inte jag, jag blir avslappnad medan han pratar, men när han slutar går hjärnan igång igen och jag vaknar till, den appen funkade inte för mig”. säger hon.

Hjärnan går på högvarv

Susanne Kivinen har även testat Sleep Cycle, men den appen gjorde henne stressad.

”Den ska man ha i sängen, nära, så att den kan känna av när man rör sig, men att ha telefonen i sängen kändes inte bra så det gjorde mig stressad, man skulle ställa in den mär man ska gå upp och då ska den väcka en när man sover som lättast, men det gjorde den inte för vid 06:30, när jag skulle gå upp, sov jag antagligen som tyngst eftersom jag sovit oroligt hela natten”, förklarar hon.

Hon testade även andra appar med avslappningsmetoder men de funkade inte heller så hon gav upp sömnapparna.

”Min hjärna går på hövarv hela tiden så jag hade svårt att koppla av när jag skulle sova. Det som har funkar för mig är träning, när jag springer eller tränar rensar jag tankarna, i stället för att göra det på natten. Jag håller också hårt på rutiner, jag lägger mig vid samma klockslag varje kväll, även på helgerna”, säger Susanne Kivinen till Dagens PS.

Sleep Cycle är noterad på Nasdaq Stockholm under tickern SLEEP.

Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Sömnforskare: Bra att sömn blivit något vi talar om [Dagens PS]