Svenskar påverkas mer av vår flagga än vad danskar påverkas av sin. En ny studie från Uppsala universitet visar vad blått och gult gör med oss.
Forskare: Det händer när vi viftar med flaggan
Redan på BB får vi se den svenska flaggan när den första måltiden serveras den nyförlöste och på studentfirandet är det blågult i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av det blågula tygstycke vi har för vana att vifta med och hissa upp i diverse stänger?
Den frågan reder Uppsala universitet ut i en experimentstudie som nu presenteras.
I studien fick deltagarna svara på ett antal frågor kring nationell identitet. Alla deltagare fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild av svenska flaggan innan de svarande.
Stockholmare? Då kan du fortsätta andas. Dagens PS
Gör oss mer eniga
Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade deltagarna i någon riktning. Framför allt var de intresserade av svaret på följande fråga;
”Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna?”
De partier som angavs var samtliga åtta i Sveriges riksdag.
”Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare”, berättar Gina Gustavsson, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.
”Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan”, tillägger hon.
Svenskar och danskar
I studien ingick cirka 1 200 deltagare och lika många i Danmark. Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta.
Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där de svarande inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare.
I den danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt.
Danskar mer vana att tänka själva?
”Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika”, funderar Gina Gustavsson.
”Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt.”
Forskarna ville även se om flaggan hade någon effekt på så kallad affektiv polarisering, ett begrepp som innebär att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
”Visar vad vi har gemensamt”
”Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare”, säger Gina Gustavsson.
”Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat.”
Att svenska flaggan i den här studien tycktes dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
”Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent”, säger Gina Gustavsson.
”I bland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.”
Allt du inte visste om svenska flaggan. Dagens PS
