Svenskar dissar kärlek och vänskap. Det är dumt. Nu förklarar forskarna varför du blir smartare av sociala relationer.
Forskare: Därför blir du smartare av kärlek
Det överraskande besked Dagens PS nyss kunde förmedla, är att det här med vänskap och kärlek inte är lika viktigt för svenskarna längre.
”Vi ser indikationer på en långsam men allmän förändring i samhället kopplat till vikten av vänskap och umgänge”, konstaterade Cornelia Andersson, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet, i en kommentar.
Förra året sade 27 procent att de kände sig ensamma minst en gång i månaden. 87 procent hade umgåtts med vänner någon gång den senaste månaden – 7 procentenheter lägre än tidigare.
Andelen som tycker sann vänskap och kärlek är viktigt har minskat under 30 år, enligt statistiken.
Svenskarnas nya besked: ”Kärlek inte lika viktigt”. Dagens PS
Färre umgås med vänner
Antalet svenskar som umgås med vänner sjunker regelbundet och det nya är att vi inte ens betraktar det som en nackdel.
Det kanske vi borde göra. Nu kommer ny forskning som visar att vi blir smartare av sociala relationer.
I vart fall gäller det fiskar. En ny studie från Stockholms universitet visar att unga guppyer som får umgås med varandra utvecklar större hjärnor.
Det pekar mot att levande social interaktion är viktig för hjärnans utveckling, enligt forskarna.
Var för sams med sin man – fick pensionen sänkt. Dagens PS
”Räcker inte att se”
”Våra resultat tyder på att det inte räcker att bara se sociala signaler. Själva interaktionen, att den andra individen reagerar på dig i realtid, verkar vara viktig för hjärnans utveckling”, säger Olivia Carmstedt, forskare vid Stockholms universitet, hos Forskning.se.
Forskargruppen vid Zoologiska institutionen undersökte hur sociala erfarenheter påverkar hjärnans utveckling hos unga guppyer.
Under 20 dagar fick fiskarna växa upp med antingen visuell kontakt med levande fiskar, videoinspelningar av fiskar eller mycket begränsad social kontakt.
Resultaten visar att guppyer som haft direkt kontakt med andra fiskar utvecklade hjärnor som var nästan 6 procent större än hos fiskar som bara såg filmade artfränder på en skärm.
De hade även större luktbulber, ett hjärnområde kopplat till social informationsbearbetning.
Se på skärm? Duger inte
Och – det här är det intressanta för en skärmberoende mänsklig värld – hjärnorna hos de fiskar som bara mötte andra fiskar på en skärm utvecklades inte alls på samma sätt.
I stället liknade deras hjärnor mer hjärnorna hos fiskar med minimal social kontakt.
Faktum är att studien delvis inspirerats av den växande oron kring hur ökande mängder passiv skärmanvändning kan påverka hjärnans utveckling hos människor, särskilt barn.
Många studier på människor visar ett samband mellan skärmanvändning och hjärnans utveckling, men de kan inte säkert visa vad som orsakar vad.
”Fiskar är utmärkta modeller för att studera hjärnans plasticitet eftersom deras hjärnor fortsätter att utvecklas genom hela livet”, konstaterar Niclas Kolm, professor vid Zoologiska institutionen i Stockholm.
”Även om människor och fiskar förstås är mycket olika visar studien att social interaktion kan påverka hjärnans utveckling hos ryggradsdjur.”
