20 000 personer per år kan få implantat i hjärnan – men vem äger deras tankar?

Altman satsar på ultraljud i hjärnan

OpenAI-chefen Sam Altman har gått in i branschen via startupen Merge Labs. Bolaget tog in 252 miljoner dollar (2,6 miljarder kronor) i januari och siktar på en enhet som inte kräver kirurgi.

Merge undersöker genetiskt modifierade hjärnceller som blir känsligare för ultraljud, en teknik kallad sonogenetik.

Ytterligare två startups driver samma spår. Nudge, grundat av kryptomiljardären Fred Ehrsam, och kinesiska Gestala, grundat av internetmiljardären Chen Tianqiao.

Kina accelererar med statligt stöd

Kina har tagit ett avgörande kliv. I mars godkände kinesiska myndigheter ett BCI utvecklat av Neuracle Technology för begränsad kommersiell användning.

Det trådlösa chipet riktar sig till personer med ryggmärgsskador och möjliggör styrning av en robothand.

StairMed Technology blev förra året Kinas första företag att testa ett invasivt implantat kliniskt och NeuroXess blev i december det första kinesiska bolaget att implantera en trådlös enhet med inbyggt batteri.

Riskkapitalet till kinesisk BCI mer än fördubblades 2025 och nådde 1,8 miljarder yuan (2,5 miljarder kronor).

Kinas senaste femårsplan pekar ut BCI som framtida tillväxtmotor, samma typ av statlig satsning som drev landets elbilsindustri.

Blindas syn och inre tal

Framstegen sträcker sig bortom tankekontroll. Science Corp. har byggt ett ultratunn mikrochip som kan ge blinda tillbaka synen. Chipet PRIMA placeras på näthinnan och tar emot infraröda ljussignaler från specialglasögon. I

kliniska studier fick 80 procent av patienterna tillbaka tillräcklig syn för att kunna läsa bokstäver och ord. I mars stängde bolaget en runda på 230 miljoner dollar. Även Neuralink arbetar med ett eget chip för att återställa syn.

Forskare vid Stanford och UC Berkeley har gjort genombrott i att avkoda ”inre tal”. BCI:n läser signaler som uppstår när en person tänker ord, inte bara när de försöker tala.

Det öppnar dörren för kommunikation hos patienter som helt förlorat talförmågan.

Svensk koppling finns

Sverige har ingen BCI-startup i Neuralinks klass, men forskningen är aktiv. Professor Sten Grillner vid Karolinska Institutet ledde neuroinformatik-delen av EU:s flaggskeppsprojekt Human Brain Project, som kartlade hjärnans neurala nätverk under tio år.

Den typen av grundforskning är en byggsten som BCI-branschen vilar på när den avkodar hjärnsignaler.

Västra Götalandsregionen driver via Dart ett innovationsprojekt där icke-invasiva BCI-system testas för personer med svåra motoriska funktionsnedsättningar.

Det handlar om att ge människor som inte kan röra sig möjligheten att styra en dator med tankarna.

Så kan svenska sparare investera

Neuralink är inte börsnoterat och har inte aviserat någon IPO. Detsamma gäller Synchron, Merge Labs och de flesta konkurrenterna. Men det finns vägar in.

Medtronic (NYSE: MDT), den amerikanska medtechgiganten, ingick i januari ett distributionsavtal med Precision Neuroscience. Det ger Medtronic direkt exponering mot BCI-marknaden utan att bygga tekniken internt.

Precision grundades av en tidigare Neuralink-ingenjör och fick FDA-godkännande våren 2025.

ARK Invest, Cathie Woods fond, är en av Neuralinks investerare. Fondens ETF:er (ARKK, ARKG) ger indirekt BCI-exponering.

Marknaden är i ett tidigt skede. Jämför med elbilsboomen runt 2020, då de flesta aktörerna var privatägda och de stora investeringsmöjligheterna kom via leverantörskedjan snarare än via bolagen själva.

Vem ska äga data och dina tankar?

Den största risken med BCI är inte teknisk. Den är juridisk.

Implantat i hjärnan samlar in neural data, information om tankar, intentioner och emotionella tillstånd. EU:s AI-förordning, som trädde i kraft 2024, förbjuder AI-system som använder subliminala tekniker för att manipulera beteende.

Men neuroteknologi faller i en gråzon. GDPR klassificerar neural data som ”känslig personuppgift” som kräver explicit samtycke, men regelverket skrevs innan BCI var kommersiell verklighet.

I USA bygger delstaterna ett lapptäcke av skyddslagar. Kalifornien, Colorado, Virginia och ytterligare tre delstater har infört eller bearbetar lagstiftning som specifikt skyddar neural data. Frankrike och Tyskland arbetar med förbud mot obligatorisk neuroteknologi i arbetslivet.

Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, ledde redan 2005 en EU-rapport om etiska aspekter av implantat i människokroppen som ordförande för European Group on Ethics in Science and New Technologies.

Över tjugo år senare har lagstiftningen fortfarande inte hunnit ikapp tekniken.

Neuralinks president DJ Seo har sagt att bolaget vill sätta ett chip i en frisk person senast 2030, och att hjärnimplantat ska kunna koppla tankar direkt till en AI-chatbot.

Konsumentprodukten närmar sig. Frågan om vem som äger tankarna den samlar in har inget svar ännu.