Sjukvården i Tyskland presenterar i dag, torsdag, en första riktlinje för hantering av önskemål om assistans vid självmord och i Sverige är nästa generation av läkare positiv till metoden.
Tyskland får första riktlinjen för hjälp till självmord – Sverige kan stå på tur
I Tyskland handlar det om att ge vårdpersonalen vägledning i en fråga som under lång tid präglats av stor juridisk osäkerhet och djupa etiska dilemman. Kraven på tydliga rutiner har vuxit sig starkare inom den medicinska sfären när människor i nödsituationer återkommande vädjar till läkare och sjuksköterskor att få dö, skriver Handelsblatt.
”Aktiv dödshjälp är ett brott i Tyskland. Att avbryta livsuppehållande behandling är tillåtet om det motsvarar patientens önskemål. Assistans vid självmord är också lagligt – detta kan bestå i att anskaffa eller tillhandahålla ett dödligt ämne. Ett förbud mot kommersiellt organiserat, dvs. upprepat, assisterat självmord upphävdes av den federala författningsdomstolen år 2020 eftersom det bröt mot rätten till självbestämd död”, framgår det i artikeln.
”Samhällets inställning har förändrats”
I Sverige är det inte tillåtet att aktivt bidra till en patients död. I andra västländer som Schweiz, Nederländerna, Belgien, Spanien och USA används däremot metoden och nu ses en öppning för dödshjälp till obotligt sjuka patienter även i Sverige.
En majoritet av landets läkarstudenter, alltså landets framtida läkare, är för assisterat döende, visar en färsk studie av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
”Detta är en viktig debatt att föra och ha på agendan. Samhällets inställning har förändrats och fler ställer sig positiva till assisterat döende”, säger Jenny Lindberg, forskare i medicinsk etik vid Lunds universitet, överläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus och en av medförfattarna till den aktuella artikeln, i ett pressmeddelande.
Ordinerar läkemedel som avslutar livet
Dödshjälp kan betyda att läkaren rent handgripligen hjälper en person att avsluta sitt liv, så kallad eutanasi. Men i den här studien handlar det om så kallat läkarassisterat döende, där läkaren förskriver dödande läkemedel som patienten sedan själv kan välja att ta.
Av de svarande läkarstudenterna är mer än hälften, 57 procent, positiva till läkarassisterat döende eller läkarassisterat självmord. Knappt var fjärde, 23 procent, säger nej och övriga är osäkra.
Hela 68 procent, nästan sju av tio, anser dock att det inte bör vara obligatoriskt för en läkare att medverka till assisterat döende.
Så resonerar svenska läkarstudenter
”Där kunde vi se en betydande polarisering mellan dem som tycker att livet är ett värde i sig och de som tycker att man själv måste få bestämma över sitt liv. Det fanns även de som tyckte att vissa patienter bör få hjälp att dö, men att det då inte ska ske med hjälp av läkare utan av en helt annan yrkeskategori”, säger August Näsström, studiens försteförfattare och specialistläkare i internmedicin vid Skånes universitetssjukhus.
”Ett ganska vanligt argument, både hos de här studenterna och i samhällsdebatten när dödshjälp diskuteras, är risken för ett så kallat sluttande plan. Det handlar om rädslan för att det, trots en tydlig lagstiftning, med tiden kan finnas en risk att patienter får tillgång till läkarassisterat döende på allt vidare indikationer”, säger Jenny Lindberg och tillägger att många läkarstudenter anser att det är viktigt med en tydlig reglering och en strikt bedömning av varje enskilt fall om läkarassisterat döende skulle bli lagligt i Sverige.
Ska vara en kompass i svåra lägen
I Tyskland har flera tunga medicinska fackföreningar och organisationer länge varnat för att frånvaron av gemensamma standarder utsätter både patienter och behandlande personal för stora risker. Många läkare känner en betydande oro inför hur de ska agera när patienter uttrycker en önskan om att avsluta sitt liv. Bristen på enhetliga bedömningsgrunder för att säkerställa att beslutet verkligen är helt fritt och genomtänkt har blivit ett akut problem i den kliniska vardagen.
Initiativtagarna bakom den nya vägledningen, ”Hantering av begäranden om assisterat självmord”, vill därför tillhandahålla ett professionellt stöd som underlättar samtal och beslutsprocesser.
Den nya riktlinjen ska hjälpa till att navigera i svåra situationer där juridiska gränser och etiska principer ställs mot varandra. Detta innebär att den tyska sjukvården nu får en gemensam plattform för att hantera dessa känsliga frågor på ett strukturerat sätt.
Krav på att en rad faktorer vägs in
Ett centralt inslag i de nya riktlinjerna är den noggranna prövningen av patientens faktiska situation och psykiska tillstånd. Vårdpersonal uppmanas att granska alternativa handlingsalternativ såsom avancerad palliativ vård samt att utreda om beslutet är taget utan yttre påtryckningar. Expertgrupper betonar att det krävs en omfattande dialog innan några vidare steg övervägs i vården.
Det handlar om att skydda utsatta människor samtidigt som man respekterar individens rätt till självbestämmande.
Arbetet med att utforma rekommendationerna har skett i nära samarbete mellan experter inom medicin och etik för att säkerställa att alla aspekter belyses noggrant.
Självmorden ökar markant i Tyskland
Införandet av denna första riktlinje markerar en ny fas i den tyska debatten om livsuppehållande åtgärder och dödshjälp. Även om debatten fortsätter att väcka starka känslor i samhället innebär detta ett viktigt steg mot att ersätta tidigare rättsliga gråzoner med tydliga medicinska principer.
Enligt en rapport från den federala statistikbyrån, som Handelsblatt hänvisar till, tog totalt 11 334 personer sitt liv genom självmord i Tyskland år 2025, vilket var 9,3 procent fler fall än året före. Självmord stod för 1,1 procent av alla dödsfall i likhet med tidigare år.
