De har vuxit upp nära människor som lyckats med det många drömmer om: att leva till 100. Nu har forskare tittat närmare på vad barnen till dessa långlivade personer faktiskt äter.
Så äter barnen till världens 100-åringar: "Inte perfekt"
Svaret är kanske inte så spektakulärt som man hade kunnat tro. Det handlar inte om någon hemlig supermat, extrem diet eller magisk morgonrutin. Snarare pekar den nya studien på något mer jordnära: lite bättre matvanor än genomsnittet – men långt ifrån perfekta.
Läs även: McDonalds äldsta anställda: ”Människor är djur”. Dagens PS
Även släktingar lever längre
Antalet hundraåringar blir fler, så även i Sverige. Senast 2024 visade statistik från SCB att vi i Sverige då var tre gånger så många hundraåringar som vi var vid sekelskiftet år 2000.
Tidigare forskning har dessutom visat att även släktingar till de allra äldsta lever längre än resten av befolkningen.
Nu har forskare vid Boston University i USA analyserat matenkäter från 457 äldre vuxna som ingår i New England Centenarian Study, en av världens största studier av familjer där människor blivit mycket gamla.
De flesta deltagarna var vuxna barn till personer som levt till 100 år eller mer. När de rapporterade sina matvanor 2005 var de själva i åldrar från mitten av 40-årsåldern till början av 90-årsåldern. Genomsnittsåldern låg i mitten av 70-årsåldern.
Frukt, grönsaker och fisk sticker ut
Resultatet visar att barnen till hundraåringar hade en kost som var relativt bra jämfört med andra äldre vuxna i USA. De fick något högre poäng i fyra etablerade mått på kostkvalitet, bland annat sådana som kopplas till allmän hälsa, förebyggande av kroniska sjukdomar, hjärnhälsa och miljömässig hållbarhet.
Det som framför allt drog upp resultaten var intaget av frukt, grönsaker, gröna bladgrönsaker, bönor, fisk och skaldjur. De gjorde också relativt bra ifrån sig när det gällde proteinkvalitet, vilket i studien handlar om exempelvis fisk och mindre processat kött.
Missa inte: Forskare: Därför kan kaffe bromsa kroppens åldrande. Dagens PS
Mindre socker och salt
En annan sak som stack ut var att deltagarna tenderade att hålla nere intaget av natrium, tillsatt socker och raffinerade spannmål.
Det betyder inte att deras kost var felfri. Men jämfört med andra äldre vuxna i USA såg mönstret ändå snäppet bättre ut.
Det är intressant eftersom tidigare forskning har visat att barn till hundraåringar ofta verkar dela vissa av sina föräldrars överlevnadsfördelar. Enligt Euronews har de bland annat tydligt lägre nivåer av åldersrelaterade sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Den nya studien ställer därför en mer praktisk fråga: vad äter de här familjerna egentligen?
Inte någon mirakeldiet
Men den som letar efter ett enkelt recept på ett långt liv får tänka om.
Forskarna betonar att studien inte bevisar att kosten är orsaken till att dessa familjer lever längre. Det här är en observationsstudie, och deltagarnas kost rapporterades bara vid ett enda tillfälle. Gruppen var dessutom till stor del högutbildad och vit, vilket gör att resultaten inte säkert kan överföras till hela befolkningen.
Med andra ord: det går inte att säga att frukt, fisk och bönor automatiskt gör att någon blir 100 år. Men studien ger ändå en fingervisning om vilka matvanor som verkar vara vanligare i familjer där ovanligt hög ålder förekommer.
Läs även: Åldrande kan skapa en jättemarknad: ”Ökad efterfrågan”. Realtid
Missade flera viktiga livsmedel
Trots de relativt goda resultaten fanns brister. Barnen till hundraåringar nådde exempelvis inte upp till rekommenderade nivåer för flera livsmedel, bland annat fullkorn, baljväxter, soja och nötter.
Det är livsmedel som ofta lyfts fram av hälsoorganisationer, däribland Världshälsoorganisationen, som viktiga delar av en kost som kan minska risken för kroniska sjukdomar.
Utbildning spelar roll
Ytterligare en faktor stack ut i studien: utbildning.
Personer med högre utbildningsnivå hade generellt bättre resultat i kostindexen. Det får forskarna att efterlysa mer och bättre näringsutbildning för äldre vuxna.
Det handlar inte bara om att säga åt människor att äta nyttigare. Forskarna pekar också på mer praktiska kunskaper, som att kunna läsa livsmedelsetiketter och laga mat.
De lyfter även behovet av politiska åtgärder som gör nyttiga livsmedel mer tillgängliga och prisvärda, särskilt sådant som fullkorn och baljväxter.
Läs också: Sverige i världstoppen – här rusar antalet miljardärer snabbast. Dagens PS
