Underrättelsechef på polisen säger till tidningen att ”näringslivet behöver få upp ögonen.”

Den organiserade brottsligheten i Sverige har ett högt pris. Uppskattningsvis är notan 100 miljarder kronor, skriver Dagens Industri i tisdagens pappersutgåva (obs, inloggning krävs).

Tidningen inleder nu en granskning av den till synes eskalerande och kriminella våldsvågen där företagen påverkas i hög grad.

Mats Löfving, vice rikspolischef, uppgav i Ekots lördagsintervju att det i dagsläget finns ”minst 40 kriminella nätverk i Sverige, klaner”, som han uttryckte det.

”Det handlar om narkotikabrott, utpressning men de tar sig också in i näringslivet och i det politiska livet, styrningen av kommuner”, sade Sveriges näst högsta polischef.

Näringslivet behöver vakna

Linda H Staaf, underrättelsechef på Noa, polisens Nationella operativa avdelning, varnar även hon för utvecklingen där ”de släktbaserade nätverken” på olika sätt etablerar verksamheter som utåt sett är lagliga men där brottslighet utförs i det tysta mot både offentliga förvaltningar och företag.

”Jag skulle vilja peka på att även näringslivet behöver få upp ögonen för vad som sker”, säger hon till Di.

ANNONS
ANNONS

Andreas Hartzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare, konstaterar i artikeln att rädslan är stor för att kriminella gäng ”tar grepp om samhället” och sätter skräck i medborgarna, vilket en rapport som Stockholms handelskammare gjort bland invånarna i 25 Stockholmsområden bekräftar.

Han efterlyser såväl krafttag från politiskt håll med ”modiga reformer” som förebyggande arbete.

Efterlyser ökat vittnesskydd

Ulf Merlander, luttrad polischef i Göteborg, menar att det sett lika illa ut när det gäller kriminella nätverk under senaste fem åren. Han kan inte påstå att det ökat.

Däremot vill han se ett ökat skydd för vittnen och att lagen när det gäller straff för brottsligheten börjar tillämpas än att straffen i första hand skärps.

Han tror på en dämpande effekt på gängkonflikterna om fler sätts dit för mängdbrott.

Polischefen i Göteborg vill även ha ”blocköverskridande överenskommelser när det gäller migration, rättspolitik och skolpolitik, men även bostadspolitik och socialpolitik”, säger han till Di och slår fast att landet inte kan ha ”en massa tillfälliga lagar” på området.