Först sköt regeringen upp de nya lönereglerna. Nu vill man göra om hela direktivet.
Sverige vill pausa ny EU-regel om löner – kräver omtag
Direktivet, som antogs våren 2023, ska göra det lättare att upptäcka och stoppa osakliga löneskillnader.
Tidigare i mars meddelade dock regeringen att man skjuter upp införandet av de nya reglerna. Istället för att träda i kraft sommaren 2026 skulle de börja gälla först vid årsskiftet 2027.
Och nu kommer ytterligare bud.
”Behövs omtag på EU-nivå”
Enligt regeringen riskerar reglerna att bli för tunga att hantera.
“Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det”, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.
Sverige röstade redan från början nej till direktivet. Skälet var att det ansågs för stelbent och dåligt anpassat till svenska förhållanden. Regeringen menar nu att den kritiken har stärkts.
Missa inte: Bostadsägare riskerar avgiftshöjningar: ”Blir svåra att undvika”. Dagens PS
Hård kritik
Kritiken mot lönetransparensdirektivet är förvisso inte ny. Redan tidigare har Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Svenskt Näringsliv riktat skarp kritik mot hur reglerna föreslås införas i Sverige.
”Ett nytt sätt att redovisa ger inte bara arbetsgivarna ett orimligt merarbete, informationen blir dessutom missvisande och det blir snarare svårare att jämföra löner”, har Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, tidigare sagt.
Och nu verkar regeringen hålla med.
”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, skriver man i ett pressmeddelande.
Läs även: Elstödet 2026: Här får du mest – och här blir du utan. Dagens PS
Måste fungera med vårt system
I Sverige finns sedan länge krav på att arbetsgivare ska arbeta aktivt mot osakliga löneskillnader, bland annat genom lönekartläggningar. Regeringen anser att nya EU-regler måste fungera tillsammans med det systemet – inte skapa mer administration.
Därför vill man skjuta upp införandet och samtidigt driva på för att reglerna skrivs om.
Enligt regeringen riskerar annars både jämställdheten och EU:s konkurrenskraft att påverkas negativt om ett regelverk införs som inte fungerar effektivt.
För tillfället planerar regeringen inte heller att lägga fram något lagförslag om direktivet till riksdagen.
Läs också: Ny lönelag ska öka insynen – kvinnor saknar rättvisan. E55
