Krypteringen som skyddar ditt BankID, din bank och dina kryptovalutor byggdes för att vara omöjlig att knäcka. Men tre forskningsgenombrott under det senaste året sänkte tröskeln tio gånger.
Snart kan BankID knäckas – kvantdatorer snabbare än väntat
Stater samlar redan in krypterad data i väntan på kvantdatorer som kan öppna allt. Nedräkningen har börjat.
Din data samlas in redan nu
Det låter som science fiction, men det pågår redan.
Metoden kallas ”Harvest Now, Decrypt Later”. I korthet innebär det att exempelvis statliga aktörer avlyssnar och sparar krypterad digital trafik i stor skala redan idag. Banktransaktioner, mejl, myndighetskommunikation. Inte för att de kan läsa informationen nu, utan för att de räknar med att framtidens kvantdatorer ska kunna låsa upp den.
”Det är troligt att motståndare redan genomför den här typen av angrepp”, skrev Googles Kent Walker, chef för globala frågor, i ett blogginlägg i februari 2026. Medförfattare var Hartmut Neven, chef för Googles kvantforskningsenhet.
Samtidigt visar siffror från cybersäkerhetsföretaget Palo Alto Networks att hackare arbetar snabbare än någonsin.
I bolagets senaste incidentrapport, baserad på 750 utredda intrång, tog det i de snabbaste fallen bara 72 minuter från det att angriparen tog sig in till att data lämnade systemet. Året innan var samma siffra 285 minuter.
I praktiken betyder det att känslig information du skickar idag kan ligga i en främmande stats arkiv och vänta på att bli läsbar. Det gäller allt från banktransaktioner till mejl och skatteärenden.
Tidtabellen ritas om
Det finns ett begrepp för den dag då en kvantdator blir tillräckligt kraftfull för att bryta de digitala lås som skyddar i princip all kommunikation på internet. Något man kallat Q-Day.
Länge var det ett avlägset scenario. Det är det inte längre.
Under det senaste året har tre separata forskargrupper presenterat resultat som ritar om kartan. Tidigare bedömdes att det skulle krävas runt 20 miljoner så kallade qubits för att knäcka de vanligaste krypteringssystemen.
En qubit är den grundläggande beräkningsenheten i en kvantdator, ungefär som en bit i en vanlig dator, men med egenskaper som gör den enormt mycket kraftfullare.
Nu pekar beräkningarna på under en miljon. Kvantstartupen Iceberg Quantum hävdar i en studie från februari 2026 att 100 000 kan vara tillräckligt.
Parallellt publicerade Googles kvantforskningsenhet, i samarbete med Ethereum Foundation och Stanfordprofessorn Dan Boneh, en studie som uppskattar att färre än 500 000 qubits kan göra de skydd som omger Bitcoin och Ethereum verkningslösa.
Enligt den senaste upplagan av Quantum Threat Timeline-rapporten, där forskare världen över tillfrågats, har tidshorisonten skiftat markant. I stället för ”decennier bort” pekar bedömningarna nu mot sent 2020-tal till mitten av 2030-talet.
Så påverkas BankID och Swish
BankID och Swish använder en krypteringsteknik som kallas RSA. Det är samma typ av digitalt lås som kvantdatorerna hotar, och det skyddar i princip alla digitala tjänster du använder dagligen. Exempelvis Internetbanken, mejlen, Skatteverkets inloggning.
Det innebär inte att ditt BankID slutar fungera i morgon. Men de organisationer som hanterar dina pengar och din identitet måste byta ut sina lås i tid.
Globalt har det arbetet knappt börjat.
90 procent saknar skydd
Cybersäkerhetsföretaget Forescout publicerade i juni en rapport som visar att nästan 90 procent av alla system i världen fortfarande saknar skydd mot kvantdatorer.
Bland industriella styrsystem, som styr allt från elnät till vattenreningsverk, har under 1 procent uppgraderat.
I USA kräver den nationella säkerhetsmyndigheten NSA sedan sitt CNSA 2.0-direktiv att alla nya säkerhetssystem följer kvant-säkra standarder från 2027. Full migrering ska vara klar senast 2033.
EU:s cybersäkerhetssamarbete NIS Cooperation Group uppmanar i sin implementeringsplan medlemsländerna att påbörja omställningen före årets slut.
Microsofts Azure-chef Mark Russinovich meddelade den 30 juni att bolaget siktar på 2029.
Bland svenska banker finns ingen offentlig tidsplan.
Kryptovalutor i farozonen
Bitcoin och Ethereum är särskilt utsatta. De är helt beroende av den krypteringsteknik som kvantdatorer kan göra verkningslös.
Forskare vid det amerikanska universitetet Caltech och kvantstartupen Oratomic uppskattade i en ännu ogranskad studie att 26 000 qubits skulle kunna forcera Bitcoins skydd på dagar. Inte år, inte decennier. Utan dagar.
Resultaten har inte verifierats av oberoende forskargrupper, men de speglar en tydlig tendens. De tekniska kraven sjunker snabbare än väntat.
Branschen arbetar med nya lösningar som ska klara kvantdatorerna. Men omställningen är komplicerad. Miljarder dollar i tillgångar ligger i digitala plånböcker med äldre teknik som inte enkelt kan bytas ut.
Har du krypto som du inte rört på flera år? Då är det värt att följa den här utvecklingen noga.
Digitala euron kan bli sårbar redan vid start
Parallellt med kvantkapplöpningen driver EU ett annat stort projekt. Den digitala euron.
Europeiska centralbanken siktar på att lansera en digital version av euron 2029, med över 350 miljoner potentiella användare.
Problemet är tidpunkten. Den kryptering som sannolikt ska skydda den digitala euron, en teknik som kallas elliptisk kurvkryptografi kan, enligt forskaren Lars Hupel vid tyska säkerhetsföretaget Giesecke+Devrient, brytas med 2 330 qubits.
Det är betydligt lägre än vad som krävs för att knäcka den RSA-teknik som BankID använder.
ECB har ännu inte offentligt redovisat hur den digitala euron ska skyddas mot kvantdatorer. Det trots att EU:s egen krypteringsplan kräver att all kritisk infrastruktur är kvantsäkrad senast 2030.
Risken är inte teoretisk. Amerikanska storbanken Citi uppskattade i januari att en kvantattack mot ett enda stort betalningssystem kan orsaka skador på upp till 3,3 biljoner dollar, motsvarande 33 000 miljarder kronor.
Det är mer än hela Sveriges BNP sex gånger om.
Även Sveriges Riksbank utreder en digital e-krona, men har inte heller kommunicerat någon plan för kvantsäkerhet.
Stormakterna rustar, Sverige försiktiga
För världens stormakter är kvantdatorn inte längre en forskningsfråga. Det är en säkerhetspolitisk prioritering.
Kina placerade kvantteknologi högst bland sju utpekade framtidsindustrier i sin senaste femårsplan och avsatte en venturfond på motsvarande 170 miljarder kronor.
USA svarade med drygt 20 miljarder kronor genom CHIPS Act, fördelat på nio kvantbolag där staten tog aktieposter i samtliga. Trump signerade den 22 juni två exekutiva order för att ytterligare påskynda både utveckling och skydd.
Sverige har stark forskning. WACQT vid Chalmers har byggt en kvantdator med 25 qubits, finansierad av Wallenbergstiftelsen med 1,4 miljarder kronor. Saab, AstraZeneca och Ericsson medverkar som industripartners i programmet.
I juni bildade sex svenska universitet ett gemensamt nationellt kvantcentrum. Men pengarna är blygsamma i jämförelse. Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram en nationell kvantstrategi för 2025 till 2030.
De faktiska anslagen ligger hittills på 50 till 100 miljoner kronor om året. Det är en bråkdel av vad Kina investerar under ett enda kvartal.
Vad du kan göra
Som privatperson kan du inte byta krypteringssystem. Men du kan agera på det du faktiskt har kontroll över.
Om du äger Bitcoin eller Ethereum i äldre digitala plånböcker bör du flytta dem till en tjänst som aktivt arbetar med kvantresistenta lösningar.
Lösenord som skyddas av dagens teknik och hamnar i en läcka kan dekrypteras i efterhand. Byt till långa, unika lösenord via en lösenordshanterare och slå på tvåfaktorsautentisering överallt.
Ställ frågan till din bank: vad gör ni åt kvanthotet? Banker utan plan kommer att behöva en.
World Economic Forum har varnat för en ”kvantklyfta” där institutioner som inte agerar i tid riskerar att hamna permanent efter.
Det stora perspektivet
Kvantdatorn är inte en framtidsfråga. Det är en nedräkning.
Stormakterna lägger hundratals miljarder på att bygga maskinerna och skydda sig mot dem. Sverige har forskare i världsklass och ett nytt nationellt centrum. Men pengarna och tempot matchar inte hotet.
Krypteringen som skyddar ditt BankID, din mejl och dina besparingar designades i en tid då ingen dator kunde knäcka den. Den tiden håller på att ta slut.
