Nästan 98 av 100 ansökningar till statliga Almi Invest i Stockholm fick nej i fondgenerationen som startade 2014. I Småland fick var femte ja, och i regioner med få sökande gick en del av pengarna till godistillverkare och turistföretag.
Småland fick ja nio gånger oftare – i Stockholm fick 98 av 100 nej
Riksrevisionen lägger skulden för den svaga lönsamheten på Almis avtal om EU-pengar, och verksamheten går bara runt tack vare statliga anslag på upp till 88 miljoner kronor om året. Nu överväger Almi Invests vd att säga nej till EU-pengarna.
Siffrorna kommer från Riksrevisionens granskning av statens riskkapital på cirka 16 miljarder kronor. Granskningen publicerades 22 oktober och Breakit lyfte fram delen om Almi på måndagen.
Riksrevisionen inledde arbetet i februari, bland annat för att Almis riskkapitalverksamhet hade visat svag lönsamhet.
Förvaltningen som helhet får godkänt, och Riksrevisionen har inte sett några tecken på att statens pengar tränger undan privata investerare. ”Regeringen har skapat flexibla och långsiktiga förutsättningar för verksamheten där de statliga aktörerna kompletterar varandra utan onödiga överlappningar”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Undantaget är Almi, som förvaltar pengar ur EU:s regionala utvecklingsfond åt Tillväxtverket och därför medfinansierar nästan alla sina investeringar med EU-medel.
Pengarna fördelas efter karta
Avtalen med Tillväxtverket bestämmer i förväg hur mycket varje regional fond ska investera och i hur många bolag. Tanken är att kapitalet ska nå hela landet, eftersom det privata riskkapitalet samlas i Stockholm. De regionala fonderna fick kapital och krav på antal bolag som inte stod i proportion till efterfrågan.
I fondgenerationen som startade 2014 hade Stockholmsfonden 183 miljoner kronor och fick 2 792 ansökningar. Fonden för Småland, Gotland och Öland hade 126 miljoner kronor och fick 366 ansökningar.
Det motsvarar omkring 344 000 kronor i fondkapital per ansökan i Småland mot 66 000 kronor i Stockholm, drygt fem gånger så mycket.
Med så få sökande och ett krav på fler investeringar, 73 bolag mot 64 i Stockholm, blev chansen att få ja nästan nio gånger större i Småland. ”Skillnaderna i beviljandegrad kan innebära att fondbolagen i praktiken behöver tillämpa olika trösklar vid bedömningen av inkomna propåer”, skriver Riksrevisionen.
De lägre trösklarna har enligt granskningen gett sämre affärer. I den föregående, nu avslutade fondgenerationen fick fonderna med hög beviljandegrad i regel tillbaka mindre än de investerat, medan fonderna med låg beviljandegrad fick tillbaka mer än insatsen.
I regioner med få ansökningar har Almi enligt Riksrevisionen investerat i bolag som sällan förknippas med riskkapital, bland annat godistillverkare och företag inom turism, en beskrivning som Almi håller med om.
Redan när en ny fondgeneration startar vet Almi att vissa av de regionala fonderna inte kommer att bära sina kostnader, och fonden för Småland och öarna är det exempel som bolaget självt lyfter fram.
Anslagen håller verksamheten flytande
Almi Invest redovisade 2016–2025 ett resultat på i genomsnitt åtta miljoner kronor per år, men då ingår statliga anslag som 2022–2025 låg på 64–88 miljoner kronor om året.
”Utan dessa anslag skulle Almi Invest varit olönsamma och inte ha bidragit till Almis ekonomiska mål”, skriver Riksrevisionen, som förklarar den svaga lönsamheten framför allt med EU-avtalen.
Varken EU eller Tillväxtverket följer upp om fonderna går med vinst. Uppföljningen gäller investeringstakten, och avtalen ger Almi högre ersättning för förvaltningen om pengarna placeras snabbt, vilket Almi i intervjuer med Riksrevisionen beskriver som en målkonflikt med avkastningen.
I Stockholm investerar Almi redan egna pengar
Riksrevisionen påpekar att Almi inte är beroende av EU-pengarna, eftersom moderbolaget Almi Företagspartner har flera miljarder kronor i likvida medel. I Stockholm har Almi investerat egna pengar sedan 2023, när bolaget förlorade upphandlingen av EU-fonden i regionen.
Med en egen fond som återinvesterar intäkterna skulle Almi enligt sin egen bedömning kunna investera i ungefär dubbelt så många bolag utan att anställa fler.
Villkoren för nästa fondgeneration är inte kända. ”Innan nya avtal om att förvalta EU-medel ingås bör Almi först beakta hur det påverkar bolagets affärsmässighet och möjlighet att balansera de olika delarna i sitt uppdrag”, säger Peter Jörgensen, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.
När rapporten skrevs hade Almi inte tagit ställning till om bolaget skulle söka förvaltningen av nästa EU-fondgeneration, men Almi Invests vd Joachim Karlsson säger nu till Breakit att bolaget kan sluta ta in EU-kapital.
