Värderingarna på svenska AI-bolag har rusat till tresiffriga miljardbelopp. Men Pär-Jörgen Pärson, delägare i riskkapitalbolaget Northzone, varnar för att förväntningarna har sprungit före verkligheten. Nu kan några av de hetaste bolagen stå inför ett kraftigt värdefall.
Riskkapitalprofil varnar för AI-fluga i Stockholm: ”Rejäl korrigering”
Stockholm har pekats ut som Europas nya AI-huvudstad.
Men bakom rubrikerna om miljardvärderingar och internationella investerare ser Pär-Jörgen Pärson en svensk AI-scen som är betydligt tunnare än vad bilden utåt ger sken av.
Den erfarne riskkapitalinvesteraren, som varit med och finansierat framgångssagor som Spotify och Klarna, ifrågasätter både den svenska AI-boomen och värderingarna på några av landets mest uppmärksammade teknikbolag, rapporterar EFN.
”Vi ska vara beredda på en rejäl korrigering och det brukar slå mest på de här högtflygande bolagen”, säger han till finanskanalen.
Varnar för värderingsras
Pär-Jörgen Pärson pekar framför allt ut Lovable och Legora – två av Sveriges mest uppmärksammade AI-bolag.
Lovable tog i augusti in 400 miljoner dollar i nytt kapital till en värdering på 13,3 miljarder dollar, motsvarande omkring 127 miljarder kronor. Det innebär att bolaget värderas högre än flera etablerade svenska börsbolag.
Även AI-juristen Legora har fått investerarnas intresse att skjuta i höjden. Enligt uppgifter till Financial Times diskuterade bolaget i augusti en kapitalrunda till en värdering på minst 10 miljarder dollar. Det skulle innebära nästan en fördubbling jämfört med värderingen tidigare under året.
Pärsons invändning är inte att bolagen saknar potential. Problemet är att investerarna redan har räknat in en mycket stor del av den framtida tillväxten i dagens priser.
Han drar paralleller till SaaS-boomen 2021 då mjukvarubolag som mest värderades till omkring 100 gånger omsättningen. I dag handlas jämförbara börsnoterade bolag enligt honom ofta till fem till åtta gånger omsättningen.
Om förväntningarna skruvas ned kan värderingarna falla snabbt även om bolagen fortsätter att växa.
Få nya svenska AI-stjärnor
Kritiken handlar också om utvecklingen i den svenska techsektorn. Enligt Pärson har det inte dykt upp särskilt många nya AI-bolag som kan mäta sig med de mest uppmärksammade framgångarna.
Han menar att Sverige har varit skickligt på AI-applikationer, alltså tjänster som använder befintliga AI-modeller. Däremot saknas ett starkt svenskt kluster av bolag som utvecklar själva grundmodellerna.
”Jag är lite orolig att det är en fluga här i Stockholm på just AI-applikationer”, säger han till EFN.
Han tror att konkurrensen nu kommer att hårdna när de befintliga bolagen slåss om marknadsandelar. Det kan bli en utmaning för nya aktörer som hoppas kunna locka investerare med ännu en AI-tjänst.
Amerikanska pengar ökar pressen
Konkurrensen kommer inte minst från USA. Den amerikanska riskkapitaljätten Andreessen Horowitz har ökat sin närvaro i Sverige och investerat i flera svenska AI-bolag.
Pärson är kritisk till strategin och jämför den med hur andra stora investerare agerade under tidigare teknikboomar. Han anser att det finns en risk att investerare jagar heta trender utan att lägga tillräckligt med tid på att granska bolagen.
Samtidigt har det internationella intresset också skapat konkreta möjligheter för svenska AI-entreprenörer. I september meddelade amerikanska Salesforce att bolaget köper AI-företaget Listen Labs som grundades av bland andra svensken Alfred Wahlforss. Enligt tidigare medieuppgifter kan affären vara värd omkring 2 miljarder dollar.
Tror fortfarande på AI
Trots varningen för fallande värderingar är Pärson ingen generell AI-björn. Han ser tydliga skillnader mellan dagens bolag och tidigare teknikbubblor.
Framför allt kan AI-bolagen växa snabbare och med mindre kapital än många tidigare teknikföretag. Det gör dem attraktiva för riskkapitalister som investerar tidigt och hoppas få stor avkastning när bolagen växer.
Men även framgångsrika företag kan bli dåliga investeringar om priset är för högt.
Läs mer: Boomen döljer svaga världsekonomin: ”Utan AI är bilden en annan”
