Sverige redovisar sitt sämsta PISA-resultat någonsin: 31 procent av svenska 15-åringar når inte grundnivån i läsförståelse. Samtidigt misslyckas vart fjärde rekryteringsförsök. Vi analyserar vad det betyder för framtidens arbetsmarknad.
PISA-resultatet: Var tredje 15-åring förstår inte vad de läser
Den grundläggande nivån som OECD har satt i läsförståelse beskriver förmågan att använda en text i relativt enkla situationer. Andelen har vuxit från 24 procent till nuvarande 31 procent på bara tre år, enligt Skolverket.
Sveriges resultat i läsförståelse landar på 466 poäng, en nedgång med 21 poäng sedan 2022 och det lägsta som uppmätts sedan mätningarna började år 2000. I matematik ser det ännu värre ut. Där faller poängen från 482 till 464 poäng, och 34 procent når inte grundnivån.
Anna Castberg, analyschef på Skolverket, säger följande:
Det är mycket allvarligt eftersom att läsa och räkna är grundläggande färdigheter i skolan, i vardagen och för att kunna delta aktivt i samhället.
I undersökningen deltog omkring 6 700 svenska elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor, samtliga födda 2009.
Om 3 år ska eleverna söka jobb
Näringslivet har redan svårt att rekrytera, och har haft länge. Två av tre företag uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens, och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.
De vanligaste orsakerna är brist på relevant yrkeserfarenhet, följt av fel attityd och fel utbildning. Att sju av tio företag rapporterat samma sak oförändrat sedan 2015 tyder på att problemet är strukturellt snarare än konjunkturellt, enligt Kompetensföretagen.
Teknikföretagen vill behålla de höga kraven i gymnasiet och framhåller att industrin behöver medarbetare med stabil grund i svenska, engelska och naturvetenskapliga ämnen, enligt organisationen.
Klyftorna minskar, men av fel skäl
Skillnaderna utifrån socioekonomisk bakgrund har krympt sedan 2022. Förklaringen är dock inte att de svagaste kommit ikapp, utan att elever från studievana hem tappat kraftigt, enligt Sveriges Skolledare.
Nivåerna ligger fortfarande långt isär. Bland elever med mindre gynnsam bakgrund når 49 procent inte grundnivån i matematik och 45 procent inte i läsförståelse, mot 19 respektive 17 procent i den gynnsammare gruppen.
Könsskillnaden är av samma storlek, med 41 poängs övertag för flickorna i läsförståelse.
De bidragande faktorerna till utvecklingen
OECD framhåller att ingen enskild faktor förklarar nedgången. Däremot menar de att elevers uthållighet inför komplexa uppgifter, ökad mobilanvändning och minskad läsning är bidragande faktorer till utvecklingen, enligt regeringen.
Läsningen i skolan har enligt Skolverket minskat med en timme i veckan sett över tjugo år.
Forskare vid MIT Media Lab lät 54 studenter skriva uppsatser i tre grupper. Dessa delades upp i grupper som fick använda ChatGPT, sökmotor eller arbetade helt utan hjälpmedel. Man mätte sedan hjärnaktiviteten med EEG.
Gruppen som använde ChatGPT uppvisade svagast aktivitet, och när de i en fjärde omgång skulle skriva utan verktyg presterade de sämre än de som tränat på egen hand. Forskarna kallar det kognitiv skuld, enligt MIT Media Lab. Deltagarna kände sig dessutom säkrare på sina svar när de använt AI, även när svaren var ytliga eller felaktiga.
Bland svenska 15-åringar uppger 48 procent att de använder AI-chattbotar för skolarbete minst en gång i veckan, och en fjärdedel använder AI för att skriva utkast till skoluppgifter, enligt en genomgång av rapporten.
Räkna på tidslinjen i stället för på politiken. Eleverna är födda 2009 och går ut gymnasiet 2028. En tredjedel av dem klarar i dag inte att använda text och siffror i enkla sammanhang, och de kommer ut på en arbetsmarknad där företagen redan anger fel utbildning och fel attityd som skäl till att rekryteringar misslyckas.
PS analys
Om utvecklingen fortsätter åt detta håll kan tre konsekvenser drabba Sverige och vår kompetensförsörjning. Urvalet krymper där det redan är tunnast, eftersom yrkesprogrammen rekryterar tungt ur den grupp där nästan hälften inte når grundnivån i matematik.
Kompetensprövningen blir svårare eftersom en kandidat som producerar välformulerad text utan att förstå den gör hemmaprov till ett opålitligt mått. Då flyttas kostnaden till bolagen, som får köpa in det som tidigare kom med anställningen i form av upplärning och kompetensutveckling.
Att en fjärdedel av eleverna redan låter AI skriva utkast gör nästa mätning viktigare än den här. Den som redan läser bra kan använda AI som hävstång, medan den som inte gör det får ett verktyg som levererar rätt svar utan att förståelsen någonsin uppstår.
Ett företag som rekryterar kan idag inte längre räkna med att en nyanställd kan läsa en manual eller tolka ett diagram.
Läs även: Starka jobbsiffror pressar guldet: Höjning prissatt till 58 procent
Läs även: 12 miljoner bilköpare får 97,5 miljarder tillbaka från banken
