Den statliga inkomstskatten ska först halveras och därefter försvinna helt. Det föreslår Företagarna, som även vill sänka skatten på anställningar och företagsvinster. Hela paketet beräknas kosta staten nästan 94 miljarder kronor – åtminstone på pappret.
Nytt förslag: Slopa statlig inkomstskatt helt
Sverige har fortfarande bland de högsta marginalskatterna på arbetsinkomster i västvärlden. Nu vill Företagarna gå betydligt längre än tidigare skattesänkningar.
I en ny rapport föreslår organisationen att den statliga inkomstskatten avskaffas helt under nästa mandatperiod.
Reformen ska genomföras i två steg. Först höjs gränsen för när skatten börjar tas ut, samtidigt som skattesatsen halveras från 20 till 10 procent. Därefter tas skatten bort helt.
Efter det första steget skulle omkring fem procent av löntagarna betala statlig inkomstskatt. Enligt rapporten motsvarar det en månadslön på cirka 78 000 kronor före skatt.
Läs även: Sparkade 900 under ett Zoommöte – nu har ökände vd:n själv fått sparken. Dagens PS
Vill göra det billigare att anställa
Företagarna vill också utöka det så kallade växa-stödet.
I dag kan småföretag få sänkt arbetsgivaravgift för sina två första anställda. Förslaget innebär att nedsättningen ska omfatta de tio första.
På längre sikt vill organisationen dessutom sänka den allmänna löneavgiften, som är en del av arbetsgivaravgiften, med målet att avskaffa den helt.
Det tredje förslaget är att sänka bolagsskatten från dagens 20,6 till 18 procent.
”Sverige kan inte beskatta sig till högre tillväxt. När arbetslösheten är hög och den långsiktiga tillväxten låg måste det bli billigare att anställa, mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att investera”, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund i ett pressmeddelande.
Missa inte: Vanliga pensionsfällan: 19 000 mindre i månaden – och högre skatt. Dagens PS
Prislapp på 94 miljarder
Om man bara räknar bortfallet av skatteintäkter kostar de tre reformerna omkring 93,8 miljarder kronor om året. Avskaffandet av den statliga inkomstskatten står för 64 miljarder och den sänkta bolagsskatten för 29,3 miljarder.
Den kalkylen berättar dock inte hela historien, menar Företagarna.
Organisationen räknar med att lägre skatter kan få fler att arbeta, anställa och investera. Det skulle ge nya skatteintäkter och samtidigt minska statens utgifter för ersättningar.
Enligt rapporten kan staten få tillbaka mellan 35 och 83 procent av de förlorade skatteintäkterna genom fler jobb, fler arbetade timmar och ökade investeringar. Den slutliga kostnaden skulle i så fall hamna på mellan 16 och 61 miljarder kronor.
Spannet är med andra ord stort och resultatet bygger dessutom på antaganden om hur människor och företag förändrar sitt beteende.
Vill byta bidrag mot lägre skatt
Den del som inte finansieras genom ökad tillväxt vill Företagarna bland annat betala genom minskade företagsstöd.
Enligt rapporten delar staten årligen ut företagsstöd på omkring 110-120 miljarder kronor. I en medlemsundersökning från 2025 svarade åtta av tio företagare att de hellre vill ha sänkta skatter än företagsstöd.
Företagarna pekar även på Konjunkturinstitutets bedömning att reformutrymmet under nästa mandatperiod är närmare 100 miljarder kronor.
Läs också: Airbus tvingas vika sig – anställda får jobba hemifrån. Realtid
