Inför det kommande FN-toppmötet COP17 i Armenien står det klart att finansieringen av naturskydd blir den absolut viktigaste och svåraste frågan att lösa.
Kris för världens djur och natur sätter hård press på FN-toppmötet
Situationen späs på ytterligare av att USA har dragit tillbaka stora delar av sitt internationella stöd till projekt för att rädda naturen runt om i världen.
Den nya rapporten Living Planet Report från WWF visar att utvecklingen går i alarmerande takt åt fel håll.
Dramatisk nedgång av vilda ryggradsdjur
Den genomsnittliga storleken på övervakade populationer av vilda ryggradsdjur har minskat med hela 73 procent under perioden från 1970 till 2022. Rapporten blottlägger en hotande kollaps för hela ekosystemet om inte trenden bryts i tid.
Samtidigt finns det positiva exempel som visar att det faktiskt går att vända den negativa utvecklingen om det finns tillräckligt med resurser. Ett tydligt exempel på detta är hur återhämtningen för tigern har lyckats ge hopp om framtiden.
Men sådana framgångar kräver pengar vilket gör den aktuella ekonomiska situationen mycket sårbar.
”Läget är allvarligt och rapporten visar att vi närmar oss oåterkalleliga brytpunkter när det gäller biologisk mångfald. Det är risk att hela ekosystemet kraschar”, säger Gustaf Lind, som är generalsekreterare på WWF Sverige, till Dagens Industri.
USA har dragit ner på miljarder i bidrag
Världens länder samlas snart i Jerevan i Armenien för det globala toppmötet för naturen COP17 som äger rum den 19 till 30 oktober 2026.
Mötet fungerar som det första globala avstämningstillfället sedan länderna enades om Kunming-Montreal-ramverket år 2022 vilket ofta beskrivs som naturens motsvarighet till Parisavtalet. Ramverket innehåller 23 konkreta mål till 2030 där bland annat minst 30 procent av världens land- och havsområden ska skyddas.
För att nå dessa mål har länderna satt upp en plan om att mobilisera minst 200 miljarder dollar om året till naturen fram till 2030 varav 30 miljarder ska komma från rika länder. Det bredare globala finansieringsgapet för att genomföra naturmålen uppskattas dock till omkring 700 miljarder dollar per år.
I detta pressade läge har USA:s nedmontering av biståndsmyndigheten USAID under det senaste året fått allvarliga konsekvenser.
En ny analys från konsultbyrån One Earth Partners visar att cirka 1 miljard dollar per år har dragits tillbaka från internationella projekt. Detta har lett till att en rad livsviktiga projekt inom artskydd skogsövervakning och lokalt bevarande har stannat av eller kollapsat fullständigt.
Analysen pekar ut 100 tidigare USAID-finansierade naturvårdsprojekt som nu febrilt söker efter nya finansiärer för att överleva.
Jakten på nya pengar inför FN.:s toppmöte
Det kraftiga bortfallet av amerikanska medel ökar trycket enormt på andra nationer och givare. Finansieringsfrågan har därmed seglat upp som den absolut tyngsta punkten på dagordningen inför mötet i Armenien.
”Vi måste säkra finansieringen både för naturen på hemmaplan och ge ett starkt stöd för det som behöver göras i utvecklingsländer. Finansieringsgapet måste täppas till för att vända kurvan för biologisk mångfald. Och då behövs resurser från alla källor såväl staten som näringslivet”, sammanfattar Gustaf Lind situationen i DI inför det avgörande toppmötet.
Slutsatsen: Företagen gör inte tillräckligt
Reuters rapporterar samtidigt med hänvisning till forskare att miljontals hektar skyddade tropiska ekosystem är hotade på grund av överlappande gruvkoncessioner och olje- och gasblock, sa forskare på torsdagen, vilket potentiellt försvagar ett globalt fördrag som syftar till att bevara 30 procent av världens land, sötvatten och hav i slutet av decenniet.
”Att säga att en tredjedel av jordens yta behöver skyddas, och att 196 länder skulle enas om det, var en stor sak, men fokus har bara hamnat på den kvantitativa faktorn”, säger Madhu Rao, ordförande för Världskommissionen för skyddade områden vid Internationella naturvårdsunionen, enligt nyhetsbyrån.
Läs mer här, på CNBC.
